På onsdag ska Bildningsnämnden i Vara ta beslut om nästa års detaljbudget.
Och även om kommunstyrelsen i sista stund föreslagit att man ska skjuta till sju miljoner kronor under 2024 finns en oro hos personalen för kommande besparingar.
– Många av våra medlemmar är oerhört pressade och slitna. Det är tufft redan i dag. Vi tycker verkligen inte att det finns utrymme för några besparingar, säger Johan Magnusson som jobbar på Lagmansgymnasiet och är engagerad i fackförbundet Sveriges lärare.
I bakgrunden finns det faktum att skolorna redan under det gångna året fått anpassa sin kostym för att inte dra över budgeten. Personal motsvarande mellan 10 och 15 tjänster har försvunnit från skolorna.
När bildningsnämnden i Vara så under hösten skulle börja behandla frågan om nästa års detaljbudget visade det sig att det skulle krävas ytterligare besparingar på 14 miljoner kronor för att klara budgetramarna.
Även om nämnden gjorde omfördelningar för att grundskolan inte skulle behöva ta en alltför stor del av smällen skulle besparingarna få konsekvenser för nämndens verksamhet. Bland personalen har oron spridit sig förklarar Johan Magnusson och hans fackliga kollega Aslaug Hardardottir Broberg.
Vakanser och vikariat har i en del fall tillsatts några månader i taget, vilket skapar mer stress för vikarierna.
Många mår dåligt
Speciallärare och elevassistenter hör till de kategorier som redan påverkats av besparingarna. När de blir färre, blir också möjligheterna att hjälpa de elever som behöver extra stöd sämre. Och när det fortfarande är alltför många som har svårt att klara sin gymnasiebehörighet och antalet elever med hög frånvaro dessutom stiger, är det ingen bra prioritering anser lärarna.
– Det blir fler elever som mår dåligt – som har problem med ångest och depression, ofta med en npf-diagnos i botten, och de kommer att få ännu svårare att få hjälp, konstaterar Johan Magnusson.
För att så många som möjligt ska klara grundskolan och gå vidare till gymnasiet och vidare ut i arbetslivet är det viktigt att hjälp finns att få för dem som behöver det redan i låg- och mellanstadiet.
När den extra hjälpen försvinner riskerar även övriga elever att påverkas negativt, liksom lärarnas arbetsmiljö.
– Och när lärarna måste lägga mycket tid på att hjälpa några få kan det också innebära att det blir oroligare i klassrummen och att andra elever som också behöver hjälp för att komma vidare får vänta, säger Aslaug Hardardottir Broberg.
Från politiskt håll har man framhållit att antalet anställda i skolan ökat under senare år och att besparingarna snarast skulle innebära att man återgår till en nivå på bemanningen som rådde för några år sedan. Sveriges lärare ifrågasätter i och för sig inte att siffrorna kan visa på det.
– Men vi vet inte hur det hänger ihop och det är ju inget som vi ser i vår vardag. Det är ju inte så att vi har infört tvålärarsystem eller ökat bemanningen på annat sätt. Möjligtvis var det fler vikarier tidigare, men fler fast anställda nu, säger Aslaug Hardardottir Broberg.
Decentraliserad grundskola
På kort sikt har visserligen de stora effektiviseringskraven för grundskolan skjutits på framtiden. Kommunstyrelsen vill som sagt skjuta till extra medel, vilket med stor sannolikhet kommer att innebära att man inte kommer att behöva säga upp personal under 2024. Men extrapengarna kommer bara under 2024.
På sikt är sparåtgärderna fortfarande aktuella. Från fackets sida menar man att skolan i Vara kommun behöver ha en finansiering som tar större hänsyn till strukturen. Vara har en decentraliserad grundskola med flera mindre enheter. Små skolor har flera fördelar, men de är dyrare att driva.
– I dag har Vara en elevpeng som ligger något under snittet för övriga kommuner. Vi anser snarare att den borde ligga en bit över genomsnittet, säger Johan Magnusson.