Hoppa till huvudinnehållet

Så rustar kommunen om krisen kommer: ”Ska kunna servera tusentals extra nödportioner”

Publicerad:
Reporter Mats Rosqvist
Mats Rosqvist
mats.rosqvist@nlt.se
I förråden finns rejält med torrvaror och annat som håller länge. Här syns Carl Paegle, Erik Lindström och Anki Torstensson.
I förråden finns rejält med torrvaror och annat som håller länge. Här syns Carl Paegle, Erik Lindström och Anki Torstensson. Foto: Mats Rosqvist

Om en nödsituation skulle uppstå ska det finnas någonstans att få mat, värme, el och information.

I Vara är den platsen kvarteret Sprinten, där kommunen nu skapat sin första trygghetspunkt.

Efter att ordet under decennier snarast förknippats med Ulla Billquist-schlagers och gamla filmer med Thor Modéen och Åke Söderblom har plötsligt beredskap blivit något högaktuellt.

Och det behöver inte handla om direkta hot från främmande makt eller terrorister. Kriser kan uppstå på flera sätt. En ökad risk för extremväder eller en akut elbrist vintertid är bara ett par exempel på saker man behöver ha en krisberedskap för.

Och medan omvärlden blivit mer oförutsägbar har också samhället dessutom blivit allt mer beroende av känsliga informationssystem och en komplicerad logistik som måste fungera för att människors basala behov ska kunna tillgodoses.

– Samhället ser inte ut som det gjorde för några år sedan, konstaterar Erik Lindström (M), ordförande i Vara kommuns tekniska nämnd.

När Lagmansgymnasiets kök byggdes om dimensionerades utrustningen för att klara uppdraget att servera 5 000 extra nödportioner per dag, förklarar kostchef Anki Torstensson.
När Lagmansgymnasiets kök byggdes om dimensionerades utrustningen för att klara uppdraget att servera 5 000 extra nödportioner per dag, förklarar kostchef Anki Torstensson. Foto: Mats Rosqvist

Kommunerna ett mellansteg

Kommunerna har viktiga roller när det gäller krisberedskap. Carl Paegle som är säkerhetssamordnare i Vara beskriver det som att kommunen är ett mellansteg mellan medborgarna själva och staten. Det är där trygghetspunkter kommer in i bilden.

– Trygghetspunkter är en nationellt prioriterad fråga, förklarar Carl Paegle.

Tanken är att medborgarna ska vara så väl förberedda att de kan klara en krissituation själva under en vecka. Men när man behöver hjälp ska den finnas vid trygghetspunkterna under så många dagar att staten hinner sätta in hjälpåtgärder. Vara kommun har arbetat med frågan sedan flera år tillbaka och ligger jämförelsevis långt framme. Kommunens första trygghetspunkt finns nu i Sprintenområdet.

– Här ska det finnas mat, värme, och man ska kunna ladda sin mobil och få information, säger Erik Lindström.

En normal dag lagar köket vid Lagmansgymnasiet ungefär 3 200 portioner, men inträffar en nödsituation ska man kunna öka på produktionen med ytterligare 5 000 portioner om dagen.

Planering a och o

Kommunen har investerat i ett reservkraftverk och när köket byggdes om dimensionerades utrustning och lagringskapacitet för att klara uppdraget.

Men utrustningen är bara en del av beredskapen. Planering och förberedelser är a och o i sammanhanget.

Kostenheten har tidigare dock fått hantera situationer som inneburit att förmågan testats. Den stora översvämningen i Kvänum var ett sådant tillfälle. Pandemin när en stor del av personalen var borta men man ändå lyckades leverera maten var ett annat. De tillfällena har bidragit till att man nu vet mer om hur man ska förbereda sig.

– Personalen är förberedd för att kunna rycka in och jobba på andra ställen än sin vanliga arbetsplats. Och i och med att vi behöver ha mer i lager behöver vi också ha en planering så att de omsätts och inte blir för gamla, säger Anki Torstensson.

Konserthuset och de övriga lokalerna i Sprintenområdet ingår i Varas första trygghetspunkt. Säkerhetssamordnare Carl Paegle, kostchef Anki Thorstensson och ordföranden i tekniska nämnden Erik Lindström.
Konserthuset och de övriga lokalerna i Sprintenområdet ingår i Varas första trygghetspunkt. Säkerhetssamordnare Carl Paegle, kostchef Anki Thorstensson och ordföranden i tekniska nämnden Erik Lindström. Foto: Mats Rosqvist

Rutinerna för krisberedskapen finns numera tydligt nedtecknade i pärmar på varje enhet. Kommunen har också skrivit avtal om att få tillgång till två fältkök och personalen har fått lära sig att hantera dem.

Efter att den första trygghetspunkten är klar går arbetet vidare. Tanken är att fler punkter ska skapas i olika delar av kommunen. Va-systemet ska bli mer robust, och dessutom kommer man fokusera mer på äldreomsorgens särskilda boenden, för att så länge som möjligt undvika att de gamla måste flyttas om en krissituation uppstår.

– Vi behöver säkra att saker som värme, el, hissar och medicinskåp fungerar, säger Erik Lindström.

Artikeltaggar

BeredskapFörsvarKvänumLagmansgymnasietNämnderPolitikVaraVara kommunÄldreomsorg

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.