När krisen slår till ska kommunen vara redo: ”Trygghet, säkerhet och beredskap”

Kommunen jobbar för att bli bättre på att hantera det som kallas samhällsstörningar och extraordinära händelser.

Ständig beredskap inför att någon större och allvarligare händelse inträffar gör att rutinerna gås igenom och krisledningsnämnden har övat.

– Det finns tre olika inriktningar på att vi ska jobba med trygghet, säkerhet och beredskap, säger kommunalråd Gunilla Druve Jansson.

Runt om bland Sveriges kommuner pågår ett något intensifierat arbete med krisberedskap och funderingar kring vad och hur man gör om det allmänna läget blir värre. Omvärldens stora påfrestningar på fredliga och trygga samhällen flåsar det svenska samhället i nacken, och Skara kommun är inget undantag.

Vid kommunstyrelsens senaste sammanträde föreslår de att fullmäktige ska anta ”Policy för samhällsstörningar och extraordinära händelser”. Det kan låta byråkratiskt men är av största vikt för att vid framtida händelser kunna hantera de kriser eller katastrofer som kan inträffa.

– Det handlar om hur vi ska ha vår krisberedskap. Det finns tre olika inriktningar på att vi ska jobba med trygghet, säkerhet och beredskap, säger kommunalråd Gunilla Druve Jansson.

Hemlig analys

Hon berättar att kommundirektören har det övergripande ansvaret för krisberedskapen i Skara kommun. En analys av läget har också gjorts nyligen.

– Men analysen är till viss del hemlig, säger Druve Jansson som inte vill att kommunens eventuella svaga punkter ska kännas till av någon som vill samhället illa.

– Policyn beskriver hur vi ska jobba med det här. Vi jobbar bland annat med reglemente för vår krisledningsnämnd, vilka uppgifter kommundirektören ska ha ansvar för och sådant. Vi ska ta fram en ny plan för extraordinära händelser även om det redan finns en, menar kommunalrådet.

Övat dubbelt

I krisledningsnämnden sitter politiker valda av folkvalda fullmäktige.

– Krisledningsnämnden tas in när en situation blir så allvarlig att vi måste skjuta till mer resurser i form av pengar. Innan det händer finns det ett antal steg som genomförs av olika tjänstepersoner, så det är inte alltid nämnden behöver agera i en kris. Mycket kan åtgärdas innan det går så långt, menar Per-Åke Pettersson i kommunstyrelsen.

För att vara på banan i en allt mer orolig värld kan man öva på olika kris- eller katastrofscenarion.

– Vi har övat två gånger i år. Det är viktigt att vi gör det, säger Gunilla Druve Jansson.

Exakt vad övningarna handlat om kan de inte berätta, men det handlar om samhällsbärande funktioner som måste fungera så långt det bara går.

Vatten, el och folk

När policyn väl är på plats hos fullmäktige ska det sedan bli mer konkret och en handlingsplan ska göras. För åren 2024-2027 ska handlingsplanen för krishantering innehålla hantering av el, dricksvatten, personal, information och kommunikation, livsmedelsförsörjning, transport och fordon och sist men inte minst skydd av civilbefolkningen.

Policyn säger bland annat att kommunen ska arbeta för att minska risken för att oönskade händelser inträffar, för att reducera konsekvenserna när något trots det inträffar och för att ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommunen ska även uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

FAKTA: Kris-inriktningar för Skara kommun:

• Trygga människors liv och hälsa, samt hindra och begränsa skador på miljö och egendom.

• Verka för ett hållbart, robust och motståndskraftigt samhälle.

• Ha en god förmåga att snabbt och effektivt hantera händelser och genomföra stödjande insatser.