Här lever män farligast på jobbet: ”En kommun med utsatta branscher”

Är du man och jobbar i Götene? Då lever du farligt.

Antalet arbetsolyckor i Götene är långt över snittet enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

– Götene har en branschstruktur med mycket tillverkande industri, en utsatt bransch, förklarar Emelie Thim, näringslivsstrateg i Götene.

I genomsnitt inträffar det 7,1 arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta i Västra Götalands län enligt statistiken för 2022 från Arbetsmiljöverket.

Men Götene kommun sticker ut i statistiken.

Här inträffade under 2022 17,8 arbetsolyckor på 1 000 sysselsatta – den högsta siffran i hela Västra Götaland. Och allra högst risk för arbetsolyckor är det om du är man och jobbar i Götene kommun: där inträffade 22,3 olyckor per 1 000 sysselsatta.

Dock: logiska förklaringar till de höga olyckstalen finns.

Vissa branscher är mer utsatta än andra. Exempelvis har tillverkande industri, jordbruk och transport en relativt hög risk för arbetsolyckor.

– Där har vi ju mer eller mindre Götenes branschstruktur. Vi har väldigt mycket tillverkande industri, över 50 procent av alla arbetstillfällen i kommunen, konstaterar Emelie Thim.

– Tillverkningsindustrin är en väldigt stor andel av näringslivet i Götene. Och visst finns det en större risk för en arbetsolycka i ett tillverkande företag än i exempelvis ett tjänsteföretag, instämmer Roger Wändal, ordförande i näringslivsföreningen Näringsliv Götene.

Skapar nätverk

Flera stora företag som Dafgårds, Semper, Arla och Götenehus ligger i Götene, alla med tillverkande industri.

Inom transportbranschen (som toppar listan när det gäller arbetsolyckor branschvis) finns Götene Kyltransporter, och exempelvis Dafgårds har ju sina egna transporter. I kommunen finns också en hel del jordbruk.

– En personlig fundering jag har är också att en del av förklaringen finns i att flera av Götenes företag har utländska ägare, och ett stort fokus på säkerheten. En del andra länder har en annan lagstiftning, i USA finns exempelvis en skadeståndslagstiftning. Varje liten incident går in i systemet och anmäls, säger Roger Wändal.

Finns det något sätt att få ned olycksstatistiken?

– Varje företag jobbar ju med de här frågorna, både inom skyddskommittéer och arbetsledning. Sedan är det ju olika för olika företag hur och vad man kan göra, säger Roger Wändal.

Kan ni jobba med säkerhetsfrågorna på något sätt inom företagarföreningen?

– Vi har en liten idé om hur vi ska jobba med det framöver. Vi bygger mycket nätverk, och att dela erfarenheter och information i nätverken kan ge ganska mycket, säger Roger Wändal.

Ett av de relativt nystartade nätverken är inom HR, och HR-relaterade frågor. Där är säkerheten en av de frågor som dryftas. Tanken är också att ett nätverk för arbetsledare, det vill säga första linjens chefer ska dras igång, och där kan man se om det finns möjligheter till gemensamma utbildningar och så vidare.

– Kan vi öka kvantiteten på olika utbildningar så kanske vi också kan öka kvaliteten i exempelvis utbildning för truckkort. Erfarenhetsutbyte mellan näraliggande branscher kan också ge mycket, säger Wändal.

Götene kommun är inte ensamt om att sticka ut i statistiken när det gäller kommunerna i Skaraborg. Också Essunga har en olycksstatistik som ligger en bra bit över snittet (10,3 olyckor per 1 000 sysselsatta). Även denna kommun har en branschstruktur med stora företag inom tillverkning (Dahrén i Jonslund, Främmestadsverken och Landqvists Mekaniska) samt jordbruk. Samma sak i Vara (9,3 per 1 000 sysselsatta) som också är en kommun med hög andel tillverkande företag.

Skara och Lidköping däremot – två kommuner med ganska diversifierat näringsliv – ligger ungefär på länssnittet när det gäller antal arbetsolyckor.

Unga män mest utsatta

Sammanlagt i hela landet anmälde cirka 35 400 personer, drygt 20 300 män och 15 100 kvinnor, att de råkat ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro under 2022. Unga män (16-24 år) anmäler flest arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta.

Många arbetsolyckor inträffar när det händer något som avviker från det normala eller när man inte har följt de vanliga rutinerna. Bland män är det vanligast att förlora kontrollen över verktyg, maskiner och transportfordon. För kvinnorna dominerar olyckor på grund av fall och tunga eller besvärliga lyft av till exempel patienter.

De flesta arbetsolyckor ger skador på höft, ben eller fot. Näst vanligast är att få skador på flera kroppsdelar, hand, finger eller rygg.

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. För att vi ska nå dit är det viktigt att lära av tidigare olyckor och incidenter, så att de inte sker igen. Det är arbetsgivarens ansvar att undersöka, bedöma och åtgärda de risker som finns på varje arbetsplats. Detta ska ske regelbundet, i dialog med de anställda, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.