Hoppa till huvudinnehållet

De vet att Vänerns fisk är förorenad av PFAS – men ingen tar ansvaret: ”Jäkla läbbigt”

Publicerad:
David Solstorm
david.solstorm@nlt.se
I Vänerns vatten göms mycket, inte minst alla kemikalier som konsumenterna släpper ut via avloppsreningsverken. Bilden är tagen på reningsverket i Lidköping.
I Vänerns vatten göms mycket, inte minst alla kemikalier som konsumenterna släpper ut via avloppsreningsverken. Bilden är tagen på reningsverket i Lidköping. Foto: Thomas Kühnel

Runt 800 000 personer får sitt dricksvatten från Vänern och Göta älv. Det innebär att många påverkas när vattnet förorenas. Idag hittar man PFAS överallt i sjön och vet också att det finns i fisken.

NLT:s granskning visar att det är lättare att finna PFAS än att hitta den myndighet som ska hantera och informera om problemet.

– Jag får väl uppfattningen att ingen vill ta tag i det, säger länsfiskekonsulent Jonas Andersson på länsstyrelsen i Västra Götaland.

En mängd undersökningar har funnit PFAS, både i det fria vattnet, i fisken och i dricksvattnet i Vänern. Men vad betyder det? Hur vet man om de koncentrationer man funnit är farliga och hur ska man få reda på det?

PFAS är ett växande problem som oroar – så påverkas du: ”Vi hittar det överallt”

I andra delen av NLT:s granskning av PFAS i Vänern följer vi fynden genom myndighetsvärlden för att se vad de gör.

För att förstå hur PFAS påverkar hjälper Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket till:

Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket. Foto: Jeanette Hägglund

– TVI står för Tolerabelt Veckointag och är den mängd PFAS man i genomsnitt kan få i sig från mat och dricksvatten varje vecka, en hel livstid utan att på sikt få negativa hälsoeffekter, säger Petra.

Riktvärdet har sänkts på grund av giftigheten

I takt med att man hittat fler samband mellan PFAS och påverkan på hälsan har myndigheterna sänkt rikt- och gränsvärden. 2020 sänktes TVI för PFAS4 med mellan 200–2000 gånger för PFOS och PFOA, två av de ämnen som ingår i PFAS4 som TVI baseras på.

Ska man fundera över vad man som enskild person kan få i sig utan risk för långvariga hälsoeffekter (se faktaruta) är det alltså TVI, det tolererbara veckointaget man ska använda. Idag ligger det på 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka.

Dricksvattnet i Lidköping innehåller PFAS men ligger klart under gränsvärdet.
Dricksvattnet i Lidköping innehåller PFAS men ligger klart under gränsvärdet. Foto: Janerik Henriksson/TT

Ett exempel med Lidköpings kommunala vatten och det högst uppmätta värdet 1,9 nanogram per liter innebär att om du dricker 2,5 liter vatten om dagen får du i dig cirka 33 nanogram per vecka. Om du väger 70 kg kan du utan att riskera din långsiktiga hälsa få i dig 308 nanogram per vecka, de vill säga vattnet upptar cirka tio procent av veckoutrymmet. Så långt verkar det ganska okej. Även om vattnet är förorenat så finns det utrymme kvar för att äta annan PFAS-förorenad mat.

Underst ligger tolv gram abborre.  Det är vad ett barn på tio kilo kan äta i veckan av abborrar från Vänern utan att överstiga det tolerabla veckointaget av PFAS4. Överst ligger en fiskpinne av normalstorlek som väger 35 gram.
Underst ligger tolv gram abborre. Det är vad ett barn på tio kilo kan äta i veckan av abborrar från Vänern utan att överstiga det tolerabla veckointaget av PFAS4. Överst ligger en fiskpinne av normalstorlek som väger 35 gram. Foto: David Solstorm

Max 12 gram per vecka

Men att det finns PFAS i vattnet har inte bara konsekvenser för dricksvattnet. Allt som lever i sjön kan påverkas. Ett exempel hittar NLT i en rapport från Vänerns vattenvårdsförbund. Baserat på de nivåer man hittat kan ett barn på tio kilo äta max 12 gram per vecka, och då återstår inget utrymme till annat PFAS-intag som till exempel att dricka av det kommunala dricksvattnet. För en vuxen person på 70 kg är motsvarande siffra max 81 gram per vecka. Och de här siffrorna bygger på det man hittat i småfisk, abborrar på 60 gram. Nämnas bör att det är enbart abborre man provtagit för PFAS i miljöövervakningen. Vad som finns i Vänerns andra matfiskarter är idag okänt.

Troligen större problem

Koncentrationen av miljögifter brukar också uppkoncentreras i takt med att storlek och ålder ökar. Det är därför troligt att halten är högre i större abborre, matabborre. Vad gör då myndigheterna när de nu funnit PFAS i liten abborre? Det vore logiskt att kontrollera matabborrens halter och även gå ut med information om de risker man idag känner till.

För att veta mängden PFAS man får i sig när man äter abborre behöver man kontrollera fisk i matstorlek på minst 300 gram, inte så små som de på 60 gram som nu provtagits i miljöövervakningen.
För att veta mängden PFAS man får i sig när man äter abborre behöver man kontrollera fisk i matstorlek på minst 300 gram, inte så små som de på 60 gram som nu provtagits i miljöövervakningen. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

När det nu finns en etablerad kunskap om att både Vänern och fisken innehåller PFAS bör någon lokal myndighet enligt Livsmedelsverket provta matfisk i konsumtionsstorlek. NLT försöker därför hitta den myndighet som ska skydda konsumenten genom dels information om vad de redan vet och dels provtagning av fisk i matstorlek.


Sara Peilot är sekreterare i Vänerns vattenvårdsförbund, en ideell förening. Medlemmar i föreningen är bland annat  kommuner och länsstyrelser.
Sara Peilot är sekreterare i Vänerns vattenvårdsförbund, en ideell förening. Medlemmar i föreningen är bland annat kommuner och länsstyrelser. Foto: Charlotte Ferneman

Sara Peilot, sekreterare på Vänerns vattenvårdsförbund:

Vad är Vattenvårdsförbundets ansvar för att informera konsumenten?

– Vi hänvisar till Livsmedelsverket och de rekommendationer de gett ut för de stora sjöarna. Vår roll är inte att informera om det här. Det är livsmedelsverkets roll, allt som rör konsumtion.

Sara säger också att enligt Livsmedelsverket ska man utöka sin provtagning med att provta fisk i matstorlek först när man hittat fisk med nivåer över åtta nanogram.


Noomi Asker, vattenvårdshandläggare på länsstyrelsen:

– Baserat på Livsmedelsverkets rekommendationer har länsstyrelsen i dagsläget inga planer på att göra ytterligare mätningar av PFAS i fisk i konsumtionsstorlek.

Men kommer ni nu gå vidare och provta abborre i matstorlek?

– Livsmedelsverket säger att i det här fallet är det inte över åtta nanogram och då behöver vi inte gå vidare eller gå ut med några andra kostrekommendationer än de gällande rekommendationer som livsmedelsverket har.


Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.
Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket. Foto: Elsa Karlsson

Sabina Litens Karlsson, toxikolog, Livsmedelsverket:

Vad säger Livsmedelsverket om att man uppmätt 5 nanogram på liten abborre? Bör man provta abborre i matstorlek?

– Om det är så att det är en fiskart man äter ofta är det bra att också ta prover på fisk av konsumtionsstorlek. Vi brukar rekommendera att abborren ska väga minst 300 gram.


Fredrik Edlund, miljö och hälsoskyddsinspektör, Lidköpings kommun:

Finns det någon på kommunen som jobbar med frågan om det skulle vara aktuellt att komma ut med lokala kostråd?

Fredrik försöker hitta någon som kan ha hand om frågan på kommunen och frågar också sin chef Mona Wrethman men de tror det är Livsmedelsverkets ansvar.

– Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer och jag har ingen kännedom om vilken lokal förmåga/resurs Livsmedelsverket menar på lokal nivå säger Fredrik.

Ingen vill ta tag i det

Efter att ha ringt runt till flera myndigheter och mångfalt fler handläggare klarnar bilden. En bild som en av handläggarna NLT talat med under granskningen redan gett uttryck för.

Jonas Andersson, länsfiskekonsulent i Västra Götalands län tycker det verkar som om ingen vill ta tag i problemet med PFAS i Vänern.
Jonas Andersson, länsfiskekonsulent i Västra Götalands län tycker det verkar som om ingen vill ta tag i problemet med PFAS i Vänern. Foto: Jonas Andersson

– Jag får väl uppfattningen att ingen vill ta tag i det, säger länsfiskekonsulent Jonas Andersson på Länsstyrelsen i Västra Götaland när NLT frågar vem som ska informera och provta.

Förvirrat?

Livsmedelsverket säger att det är Länsstyrelsens och kommunernas ansvar gentemot de som fiskar. Kommunen att det är Livsmedelverkets och kanske vattenvårdsförbundets ansvar. Länsstyrelsen att det är Livsmedelsverket. Vattenvårdsförbundet, som bland annat består av kommuner och Länsstyrelser, att det är i varje fall inte förbundets ansvar, men förmodligen Livsmedelsverkets.

Det är inte lätt att hitta den myndighet som ska informera om riskerna med att äta abborre innehållande PFAS. Inte heller att hitta en myndighet som vill utreda vad en matabborre innehåller.
Det är inte lätt att hitta den myndighet som ska informera om riskerna med att äta abborre innehållande PFAS. Inte heller att hitta en myndighet som vill utreda vad en matabborre innehåller. Foto: Henrik Montgomery/TT

Det verkar svårt att hitta den myndighet som ska skydda den som äter PFAS-förorenad abborre från Vänern.

Men även om inte någon av de intervjuade myndigheterna varit eniga om ansvarsfrågan finns det två saker de verkar vara överens om.

Det ena är att det är svårt att informera om riskerna med PFAS och att man alltid måste tänka på hur man informerar. Man vill inte göra folk oroliga samtidigt som allmänheten har rätt att veta.

Det beror inte på okunskap

Den andra är att det är en allvarlig situation som troligen kommer bli värre. Intervjuerna visar också att svårigheten att hitta någon ansvarig myndighet inte beror på okunskap om riskerna med PFAS. Nedan är några citat handläggarna fällt om PFAS-situationen under intervjuerna:

”Vi har känt till farorna med det under lång tid”

”Jag tror ju just för barnen, det är ju där man ska vara orolig att det ska vara någonting”

”Jag tror att, ja vi ser toppen på isberget”

”Det är en så jäkla viktig och komplex fråga och det är jäkla läbbigt”

”Det här är ett miljöproblem som vi har att hantera i många år framöver”

”Det är en brist att vi inte har en bättre övervakning av den fisk man äter”

”Det bryts ju inte ner eländet. De är ju läskiga alltså”

Och medan myndigheterna funderar på vem som ska ta tag i problemet fortsätter sjön och fisken att förorenas av PFAS – och människor att äta matfisk som ännu inte kontrollerats för PFAS.

Hälsoeffekter av PFAS

PFAS kan orsaka en mängd olika skador till exempel nedsatt immunförsvar, sköldkörtelstörningar samt minskad effekt av vaccination. PFAS misstänks orsaka lägre födelsevikt, lever- och njurcancer och det finns misstankar om många fler negativa hälsoeffekter. PFAS överförs också till foster via blodet och till spädbarn via bröstmjölken.

Källa: EFSA European Food Safety Authority

PFAS är en grupp på över 10 000 identifierade ämnen. De flesta begränsningar för PFAS utgår ifrån en grupp innehållande fyra vanliga PFAS-ämnen och kallas därför PFAS4 där de mest kända PFAS-ämnena är PFOS (Perfluoroktansulfonat) och PFOA (Perfluoroktansyra).

Källa: Kemikalieinspektionen

Livsmedelsverkets kostråd för fisk

Kvicksilver

Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, bör inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver. Andra bör inte äta dessa arter oftare än en gång per vecka.

Dioxiner och PCB - råd för fet fisk

Den som vill bli gravid i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande bör därför inte äta dem oftare än högst 2-3 gånger/år. Övriga kan äta dessa fiskar högst en gång i veckan.

Råden gäller för:

• Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Även lax som är fångad i älvarna omfattas av kostråden.

• Strömming/sill (inklusive böckling) från Östersjön och Bottniska viken. Strömming och sill är samma fiskart.

• Vildfångad sik från Vänern och Vättern

• Vildfångad röding från Vättern

• Ål

Källa: Livsmedelsverket

Tidigare artiklar om PFAS och Vänern:

Miljögifter påträffat nära F7 i Såtenäs – nu ska kräftorna i Vänern provtas: ”Lite orolig”

Yrkesfiskarna om PFAS-hotet i Vänern: ”Vi kan bidra med kunskap och provtagning”

PFAS i Lidköpings dricksvatten – ”Medvetna om problemet”

Artikeltaggar

CancerDjur och naturDricksvattenFiskeGöta älvKemikalierLidköpingLivsmedelsverketMiljöMiljöförstöringMiljögifterMyndigheterNLT granskarPolitikReningsverkSara PeilotSjukdomVAVänern

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.