Hoppa till huvudinnehållet

Jobbet utan krav på högskola – NLT tar reda på mer: ”Vi utbildar internt”

Publicerad:
Reporter Elin Andersson
Elin Andersson
elin.andersson@nlt.se
En blivande dörr lyfts från maskinen av NLTs Elin Andersson som provjobbar tillsammans med Kenny Sandberg från Skara på Grönlunds plåt i hans hemort.
En blivande dörr lyfts från maskinen av NLTs Elin Andersson som provjobbar tillsammans med Kenny Sandberg från Skara på Grönlunds plåt i hans hemort. Foto: Anders Nystedt

Lediga jobb men inte riktigt rätt personal finns att tillgå. Det är efterfrågat inom flertalet industriföretag som söker folk att anställa.

Men vad är det som är så svårt inom industrin? Eller är det bara en fördom?

NLT:s Elin Andersson har provjobbat inom plåtindustrin för att ta reda på mer.

Det pratas en del om att arbetsplatser inom industrin ständigt söker nytt folk att anställa. Det är svårt att få tag i rätt person till rätt plats. Samtidigt finns arbetslösa eller de som vill byta jobb. Så varför är det så svårt?

Jag bestämde mig för att prov-jobba, istället för att bara prov-tänka som är det nya inom tjänstemannasektorn. På Grönlunds Plåt har de tillverkat grejer av just plåt rätt länge vid det här laget och i dag är jag praktikant ute på verkstadsgolvet.

Camilla Fredriksson Andrén visar NLT:s journalist Elin Andersson hur arbetet går till vid en av maskinerna på Grönlunds Plåt.
Camilla Fredriksson Andrén visar NLT:s journalist Elin Andersson hur arbetet går till vid en av maskinerna på Grönlunds Plåt. Foto: Anders Nystedt

Bra egenskaper

Vad kan jag inför ett eventuellt byte av jobb, något som är användbart på alla arbetsplatser?

• Komma i tid. Och gå hem i tid.

• Dra en ordvits på fikarasten, minst en gång i veckan skulle jag tro.

• Köra bil.

• Vara nyfiken.

• Läsa och skriva massor av text.

Just det sistnämnda kanske inte är så efterfrågat inom industrin så jag tänker på mer praktiska saker. Skyddskläder. Det kommer behövas, så jag tar med mina stålhätteskor med trampskydd. Handskar som ska hindra dumma plåtbitar från att bita mig i händerna får jag på plats.

Vad måste jag kunna för att jobba här?

– Du vill jobba, säger Erik Nystedt som driver firman ihop med sin bror.

– Du vill lära dig, säger Anders Nystedt, som driver firman ihop med sin bror.

Ulf Bertilsson från Varnhem och Camilla Fredriksson Andrén från Tidaholm lär ut hur man gör rätt saker på rätt sätt.
Ulf Bertilsson från Varnhem och Camilla Fredriksson Andrén från Tidaholm lär ut hur man gör rätt saker på rätt sätt. Foto: Elin Andersson
Skjutmått och gradskiva ingår i verktygsarsenalen.
Skjutmått och gradskiva ingår i verktygsarsenalen. Foto: Elin Andersson
Säkerheten är viktig och det gäller att förstå anslagen.
Säkerheten är viktig och det gäller att förstå anslagen. Foto: Elin Andersson

Ingen examen

Det behövs inga decennier på universitet eller högskola, nej inte ens någon examen.

– Vi är vana att utbilda de som jobbar här internt. Man måste också kunna ta instruktioner på rätt sätt och alltid tänka på säkerheten, säger bröderna.

Det finns en rad arbetsuppgifter att sköta. Ekonomi, inköp, planering, konstruktion, stansning av plåt, bocka plåt, kantpressande, svetsning, pulverlackering, montering, lastning och att köra truck.

Jag får följa med gruppchef Ulf Bertilsson från Varnhem som arbetat på Grönlunds sedan 2002 till en maskin som kort och gott viker kanter på plåtbitar.

– Den här maskinen har 150 tons tryck per meter. Du kan inte stå och halvsova vid denna maskin, säger Ulf.

Imponerande, tänker jag utan att veta om 150 tons tryck per meter egentligen är mycket eller lite. Och jag tänker hålla mig vaken.

Akta fingrarna!

Camilla Fredriksson Andrén från Tidaholm sköter sysslorna på den här stationen. Hon ger mig en säkerhetsgenomgång.

– Framför allt är det en del säkerhetsgrejer alla måste känna till som jobbar här. Basic är ”akta fingrarna”, säger hon och de vill jag ju gärna ha kvar.

Maskinen styrs med en fotpedal, utan den blir det inga bockade kanter på plåten. Jag övningskör lite, det är ungefär som att hitta dragläget i en bil man inte kört förut. Efter några för kraftiga tramp blir det tåfjuttar resten för att få maskinen att nypa ihop till plåtens fördel.

– Du bör också veta hur du använder skjutmått och gradskiva, säger Camilla.

Ånej, min hjärna är betydligt bättre på att sätta ihop bokstäver till ord, meningar och sammanhang än matematiska formler. De har aldrig trivts i min hjärna.

Med ett knapptryck gör maskinen arbetet.
Med ett knapptryck gör maskinen arbetet. Foto: Anders Nystedt

Någonstans i världen

Men här ska vi kontrollera så att allt blivit rätt på de ”brädor” till sängbottnar på riggar ute till havs som vi ska tillverka. 100 millimeter åt ena hållet och två 90 graders bockar längs långsidorna.

Jag läser av fel ett par gånger men får veta exakt var jag ska titta och då är allt precis som det ska. Maskinen visar på sin skärm att antalet klara sängbottenbrädor i metall har ökat från 77 till 79, så någonstans i världen kommer det senare sova en offshorearbetare på ett par plåtdelar (och en skön madrass räknar jag med) jag varit med och tillverkat.

Jag känner lite stolthet, så som tiotusentals industriarbetare måste känt genom åren då något de tillverkat kommer till nytta för andra. Men jag får inte signera plåtbrädorna, så som vi gör med vårt material i tidningen, för de ska ändå målas.

Med ett knapptryck

I närheten arbetar Kenny Sandberg från Skara vid en inhägnad maskin som redan har matats med stansade plåtskivor som ska bli dörrar. Kenny är maskinoperatör vid en bockautomat.

– Plåtarna ligger i och jag har sett till att de är rätt vända. När du trycker på den här knappen tar det 32 sekunder för maskinen att göra en dörr av en plan plåt, berättar han och visar vilken knapp som gäller.

Pekfingret är rakt ut.

Jag trycker.

Och här står skåpen och väntar på sina nya dörrar!
Och här står skåpen och väntar på sina nya dörrar! Foto: Elin Andersson

Inte tungt

Den stansade plåten förflyttas med sugkoppar och en robotarm tar över, vrider den runt så att kanterna bockas rätt. Maskinen spottar ut den nyblivna dörren och vi är två som gör det lyft Kenny brukar göra ensam.

– Det är egentligen inga tunga grejer vi håller på med. Det är väldigt få exemplar av någonting som faktiskt är tungt. De här dörrarna väger 11,93 kilo, säger han och det är maskinen som vet exakt vikt.

De arbetsuppgifter jag provar på känns enkla. Det är skönt för en nybörjare. Det går att senare levla upp i takt med att kunskaperna växer till sig. Här på firman har de tillverkat plåtgrejer sedan 1873 och på torsdag kväll visar de upp, tillsammans med andra inom tillverkningsindustrin i Skara, hur de gör.

Måtten måste vara exakta, annars blir det fel längre fram i processen.
Måtten måste vara exakta, annars blir det fel längre fram i processen. Foto: Anders Nystedt
Även spillbitarna går att sälja så att de smälts ner och blir nytt material på någon annan fabrik.
Även spillbitarna går att sälja så att de smälts ner och blir nytt material på någon annan fabrik. Foto: Elin Andersson

5 500 papperskorgar

På bensinmackar runt om i Sverige står sammanlagt 5 500 papperskorgar som gått igenom stansning, bockning och pulverlackering i Skara. Och snart två sängbottenbrädor på en oljerigg och en dörr till ett elskåp på en annan maskin som jag varit med och tillverkat.

Tack och bock för det.

Läs också

Artikeltaggar

ArbeteArbetsplatserGrönlunds PlåtHögskolorNäringslivSkaraSkara kommunSkola och utbildningSäkerhetTidaholmUniversitetVarnhem

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.