Varv efter varv. Mil efter mil. Med precision och noggrannhet, men utan olja och bensin.
Sveriges näst största radiostyrda bilklubb huserar i Flo. Nu hoppas de att fler ska få upp ögonen för hobbyn.
– När man väl får kontrollen i sina händer blir man som ett barn, säger grundaren Mattias Mellqvist.
– Öpp, öpp, öpp! Ingen Volvo på bordet!
Det är skämt och glädje som sprudlar när NLT stiger in i Flo-Sal bygdegård för att träffa den färska klubben Grästorps RC, en förening i vilken man kör radiostyrda bilar.
Mattias Mellqvist är grundare till klubben och numera också ordförande i den.
– Jag började köra radiostyrda bilar för ett år sedan. Jag såg filmklipp på internet och tyckte att det såg kul ut och ville testa. Och så hakade alla polare på, så i februari i år startade vi Grästorps RC.
Precisionskörning
Klubben ägnar sig åt drifting. Enkelt förklarat är det precisionskörning, där det alltså inte gäller att köra så fort som möjligt, utan i stället få bilarna att kontrollerat sladda in i uppmärkta boxar på mattan som de körs på.
– När man tävlar så får man poäng utifrån hur man kör, om man kör i rätt vinkel och så. Det är rätt komplicerat, men när man väl kommer in i det blir det en självklarhet, säger Mattias.
Det är inte tävling som de runt elva grabbarna i klubben håller på med. Främst är det att träffas och ha kul. De beskriver sin verksamhet som en liten mini-fritidsgård och de hoppas på att få upp intresset bland andra i trakten så att klubben kan växa. Ju fler bilar på banan, desto roligare.
Det finns dock två små problem.
– Vi behöver egentligen en egen lokal. Den här är i minsta laget, och eftersom vi hyr kan vi inte ha vår matta utrullad hela tiden.
Mattan som bilarna körs på är en uterumsmatta från Bauhaus. För att få maximal körförmåga på den gäller det att den är plan, vilket den inte är efter att ha legat hoprullad ett par veckor.
– Vi behöver en lokal som är minst 120 kvadrat. Ja, det är egentligen det enda kravet, det spelar ingen roll om det är vind eller källare, säger Mattias.
Behöver en lånebil
Det andra problemet med att locka nya medlemmar är behovet av utlåningsbilar.
Att köpa en radiostyrd bil är en för många stor kostnad. Nya bilar kan kosta från 6 000 kronor och uppåt, men det finns begagnade för kanske halva priset som är lika bra som en ny.
– När man väl fått sin bil är det en jättebillig hobby. Om man vill testa vill man kanske inte köpa en bil för att sedan lägga av, därför behöver vi lånebilar. Visst kan man låna någon av mina någon gång, men i längden kommer vi att behöva åtminstone en lånebil, säger Mattias.
Tenderar bli skratt
Man behöver inte vara bilmekaniker för att köra radiostyrda bilar. Tvärtom finns det förare som knappt kan tanka en vanlig personbil som kör.
– Ja, de är lätta att skruva med. Och är man ute bland andra klubbar finns det alltid hjälp att få, vart man än åker så hjälper folk till.
Mattias förklarar att alla i den radiostyrda bil-världen är väldigt hjälpsamma, att det är det som är en stor del av charmen med hobbyn, och att det klubbarna mellan är en familjär känsla. Så även mellan klubbmedlemmarna i Grästorps RC.
– Vi är inte så tävlingsinriktade, vi vill mest hänga och umgås.
Klubbmedlemmen tillika kassören Robert Lengberg håller med:
– Det tenderar att bli en hel del glada skratt här inne.
Sporten är för alla: det finns barn som kör, och personer nära pensionsåldern. Funktionshinder sätter heller inte några käppar i hjulen för att kunna ägna sig åt hobbyn.
Att köra radiostyrda bilar i klubb är ännu inte stort i Sverige.
– Det är en ganska liten hobby. Det finns runt tio klubbar i Sverige. Vi är den näst största, den som är störst har 27 medlemmar, berättar Mattias.
Ingen Saab
Vad är då en radiostyrd bil, egentligen?
När man köper en ny sådan inhandlar man ett chassi med hjul, det vill säga bilens botten. På den finns all elektronik som behövs för att få bilen i rullning.
Det går att köra med bara ett chassi, men att göra det är ingen bra idé, elektroniken kan då bli skadad.
Därför köper man en plastkaross som sätts ovanpå underdelen. Dessa finns i en rad olika modeller, och säljs genomskinliga. Karossen lackas av föraren själv. Lackeringsproceduren är precis som på vanliga stora bilar, fast baklänges och med lexanfärg. I Flo-Sal bygdegård rullar alltifrån en Volvo 740 till Subaru.
Läget nära den forna Saabfabriken i Trollhättan till trots finns det dock ingen Saab att få tag i.
– Jag tror att det är för att de är framhjulsdrivna, gissar Mattias.
Tuta och kör
När man sedan har en färdig bil är det bara att gasa. Eller?
Nej, så lätt är det inte, speciellt inte när det gäller precisionskörning.
– Man blir trött i huvudet efter ett tag, men det är barnsligt roligt. Vi kan sitta i flera timmar och köra. När man väl får kontrollen i sina händer blir man som ett barn, säger Mattias Mellqvist.