Hoppa till huvudinnehållet

Ekonomi på enkelt vis – läraren om inflation och räntor: ”Många lever upp sina sparpengar”

Publicerad:
Cecilia Isberg
cecilia.isberg@nlt.se
"Just nu är det inte läge att införa euro istället för kronan", säger Torbjörn Brage Velander, ekonomilärare.
"Just nu är det inte läge att införa euro istället för kronan", säger Torbjörn Brage Velander, ekonomilärare. Foto: Cecilia Isberg

Räntorna höjs, inflationen skenar, kronan är svag, lågkonjunkturen är på väg. Dagligen matas vi med nyheter som berör vår ekonomi.

Men vad betyder egentligen alla ekonomiska termer som experterna pratar om, hur påverkar det oss, och hur hänger allt ihop?

Torbjörn Brage Velander, ekonomilärare vid Lagmansgymnasiet i Vara, reder ut begreppen.

Ingen har väl missat att inflationen i Sverige de senaste två åren varit extremt hög. Att det är så förklarar ekonomiläraren Torbjörn Brage Velander med att det varit en ”perfekt storm” – det vill säga ett sammanträffande av en rad olyckliga omständigheter.

– Redan före pandemin började inflationen stiga något, sedan kom pandemin och stödinsatserna där – och när pandemin väl hade släppt kom kriget i Ukraina och den efterföljande energikrisen. Plus att det fanns ett uppdämt behov att konsumera efter pandemin vilket lett till inflation, konstaterar Torbjörn.

Pengarna blir mindre värda

Men vi kanske ska börja i en annan ände: Vad är egentligen inflation?

– Inflation är när pengar förlorar i värde. Du får helt enkelt mindre för dina pengar. Lite inflation vill man ha, om inte pengar hade förlorat någonting i värde eller till och med blivit mer värda så hade människor hellre sparat sina pengar, och då hade konsumtionen stannat av, företagen inte kunnat sälja sina varor och vi hade fått lågkonjunktur, säger Velander.

Just nu, när inflationen skenat iväg, så gör Riksbanken istället allt för att dämpa hushållens konsumtion. Därav alla räntehöjningar; får människor mindre pengar över att spendera så sjunker också konsumtionen.

Men hittills har räntehöjningarna bitit dåligt:

– Människor har förmodligen haft pengar kvar att spendera trots de höga räntorna. Det är kanske många som vant sig vid ett visst konsumtionsmönster och nu lever upp sparpengarna. Men på längre sikt kommer hushållen sannolikt att få mindre pengar att spendera, och då sjunker inflationen – vilket vi nu ser, säger Torbjörn.

Driver inte räntehöjningarna i sig på inflationen?

– Jo, men mycket kortvarigt. På längre sikt dämpar det inflationen, det är de flesta överens om.

Men är räntehöjningar det enda sättet att bekämpa en hög inflation?

– Nej, det finns fler sätt, men de är inte lika trevliga. Regeringen kan minska bidrag och höja skatten, det är också sätt att få ned köpkraften. Men den vanligaste åtgärden är att höja räntan, säger Torbjörn Velander.

BNP, arbetslösheten och inflationen 2023–2024.
BNP, arbetslösheten och inflationen 2023–2024. Foto: Johan Hallnäs

Marknaden blir överhettad

Minskad köpkraft innebär att företagen säljer mindre. Ekonomin stannar av – och det blir lågkonjunktur när landet inte längre kommer upp i sin potentiella BNP. Historiskt har konjunkturerna alltid svängt, skillnaden mot förr är att ekonomin i dag är mer stabil, det blir liksom inte som depressionen på 1930-talet, utan för många kan konjunktursvängningarna gå ganska obemärkt förbi.

Men varför kan vi inte ha en evig högkonjunktur? Företagen producerar, hushållen konsumerar, alla har jobb och alla är glada?

– I teorin skulle det naturligtvis kunna vara evig högkonjunktur, men i verkligheten funkar det inte så. Till slut blir marknaden överhettad, företagen har svårt att producera tillräckligt mycket, det blir brist på arbetskraft och inflationen drivs på, konstaterar Torbjörn Brage Velander.

Brukar konjunktursvängningarna vara regelbundna, så det är lågkonjunktur lika länge som det är högkonjunktur?

– Ja, grovt generaliserat ser det ut så. Samtidigt: Det var högkonjunktur i Sverige i princip från krigsslutet 1945 ända in på 70-talet när oljekrisen kom. Sedan hade vi det glada 80-talet med en ny högkonjunktur som sträckte sig ända fram till den djupa krisen på 90-talet. Då var Sverige faktiskt riktigt illa ute.

På 2000-talet hade vi finanskrisen 2008-2009 som det tog flera år att återhämta sig ifrån. Och nu är vi alltså på väg in i en ny lågkonjunktur - eller?

– Det sägs att det är lågkonjunktur, men arbetsmarknaden är ju fortfarande väldigt stark. Och frågan är om det blir samma arbetslöshet som vid tidigare lågkonjunkturer, vi har en brist på arbetskraft i Sverige i dag i och med att en så stor andel av befolkningen är äldre, säger Torbjörn Velander.

När det pratas ekonomi, så pratar man ju ofta om de stora världsmarknaderna, exempelvis USA. Varför påverkar det som händer i USA lilla Sverige?

– Därför att vi lever i en globaliserad värld, vi har import och export där allt sitter ihop. Bankerna sitter ju också ihop i ett stort rutnät. Och händer det något i världen som drar ned USA:s marknad så kommer också Sveriges marknad att följa efter även om det sker en tid efter. Sedan är den svenska ekonomin inte så liten som man tror, jag har för mig vi är den 22:a eller 23:e största ekonomin i världen.

Då kommer vi ju också in på den svenska kronan kontra euron och dollarn. Varför är kronan så svag?

– Vid låg ränta sjunker valutan, och Sverige har under lång tid haft mycket låg ränta, samtidigt som USA började höja styrräntan tidigare än vad Sverige gjorde. Med den höjning av räntan som nu skett kommer sannolikt också kronans värde att stiga – men i oroliga tider tenderar små valutor att sjunka i värde. Då söker man stora stabila valutor.

Är det bra eller dåligt med svag krona?

– Det finns både bra och dåliga saker med en svag krona – den som exporterar tycker det är bra, för en billig krona skapar en ökad efterfrågan. Turister som kommer hit tycker också det är bra för det blir billigt. Däremot blir det dyrt för svenskarna att turista utomlands, och det är även dyrt att importera, säger Velander, och fortsätter:

– Det är också därför matpriserna stigit mer i Sverige än i många andra länder – vi importerar mycket mat.

Både räntorna och inflationen har gått upp och ned genom åren, förklarar Torbjörn Brage Velander.
Både räntorna och inflationen har gått upp och ned genom åren, förklarar Torbjörn Brage Velander. Foto: Cecilia Isberg

Borde vi ha euro istället för svenska kronor?

– Oavsett vilket så är det just nu ett väldigt dåligt tillfälle att byta valuta. Kronan är ju värd så lite i förhållande till euron att det hade blivit väldigt dyrt. Det hade i så fall varit ett bättre läge för några år sedan när kronan stod på en högre nivå gentemot euron.

Vad är det för skillnad på finanspolitik och penningpolitik?

– Finanspolitik är det som politikerna beslutar om, exempelvis skattehöjningar, stöd och bidrag. Penningpolitiken är det som Riksbanken gör, att höja eller sänka räntan.

Varför trycker Riksbanken helt enkelt inte mer pengar?

– För att det driver inflationen.

Till sist då: Vad tror du vi kan vänta oss framöver?

– Egentligen inte så stor skillnad mot nu. Det kanske blir någon liten räntehöjning till vilket påverkar dem med rörliga lån på sin bostad, men i övrigt ser det ganska stabilt ut. Det ser ju också ut att bli lägre energipriser i vinter jämfört med förra vintern vilket bör hjälpa hushållen. Vi har ju hittills inte sett någon tendens att arbetslösheten är på väg upp.

Riksbanken strävar efter en inflation på två procent.
Riksbanken strävar efter en inflation på två procent. Foto: Cecilia Isberg

Artikeltaggar

ArbeteArbetslöshetEkonomiInflationLagmansgymnasietRiksbankenSamhälleUkrainaUSAVara kommun

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.