Hoppa till huvudinnehållet

Höghus ratas och Lidköpings rådhus hyllas – tv-profilen tycker till om arkitekturen

Publicerad:
I samband med arkitektdagarna besökte Mark Isitt som är journalist och har arkitektur som huvudområde Lidköping och vi ställde fem snabba frågor om vad han tycker om arkitekturen i stan.
I samband med arkitektdagarna besökte Mark Isitt som är journalist och har arkitektur som huvudområde Lidköping och vi ställde fem snabba frågor om vad han tycker om arkitekturen i stan. Foto: Victoria Svärd Karlsson

Höghus i stadskärnan? Vad är Lidköpings styrka vad gäller arkitektur? Och vad vill man se mer av i Lidköping?

Tv-profilen Mark Isitt avslöjar vad han tänker om stadens arkitektur.

– En kvalitet som Lidköping har är att det känns som att stadskärnan är hyfsat färdigbyggd, det går inte att stampa in där med vilket skräp som helst, säger han.

Den här veckan pågår arkitekturdagarna i Lidköping. I samband med temaveckan besöktes Lidköping av tv-profilen Mark Isitt, som är journalist och har arkitektur som huvudområde. Han är ett välkänt ansikte för tv-publiken då han är programledare för Grand Designs Sverige på TV4.

NLT passade på att ställa fem snabba frågor om vad han tycker om Lidköpings arkitektur.

Vad tycker du om Lidköping som stad?

– Jag var här 2016 och jag har inte varit tillbaka sedan dess, men den gången blev jag slagen av vilken historia stan har, vilken fantastisk stadsplan Lidköping har med ett extremt strängt rutnätsplan som jag liknade med ett mini-Manhattan. Och Nya stadens torg är det mest magnifika torg som jag sett i Sverige.

Han fortsätter:

– Jag vet inte vilket torg som skulle kunna konkurrera med det faktiskt, så det gillar jag oerhört mycket. Och såklart den fantastiska lilla jaktstugan, som inte är så liten men på torget framstår den som en liten hattstuga.

Arkitektur för hela slanten i en vecka – med tv-profil i centrum
Foto: Victoria Svärd Karlsson

Höghus i stadskärnan, ja eller nej?

– Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med allt sånt där faktiskt. Man är ju benägen nu när man har kallat Lidköping för mini-Manhattan att säga att det skulle ju kunna gå bra. Men det som är typiskt med Manhattan är att varje kvarter tävlar med grannkvarteret om hur mycket högre det andra kvarteret kan bygga. Det är ett resultat av att väldigt väldigt många vill bo centralt, annars är det ganska onödigt att bygga högt i en stadskärna. Då är det nog bättre att försöka hålla de höga husen till periferin istället.

Ett nej på den frågan alltså?

– Det korta svaret är nej, svarar han med ett skratt.

Vad anser du är Lidköpings styrka vad gäller arkitektur och gestaltning?

– Det finns hög kvalitet i de enskilda byggnaderna, men det är snarare stadsplanen som är den stora styrkan skulle jag säga.

– Att den har den strama rutnätsplanen och att den har sitt torg. Det ger tydliga signalerar om att den här stan vill vara något. Den har ambitioner, och man känner av det så fort man kommer hit, genom de industrilokaler som finns runt omkring själva resecentret. Men när man kommer in i stan skulle jag säga att Lidköping framstår som väldigt välskött, vuxet och redigt.

Vad vill du se mer av i Lidköping?

– Problemet för de allra flesta städer som har månghundraårig historia är att de sitter på fantastiska kvaliteter som man blivit hemmablind för, damma av den där hemmablindheten och börja se stan med lasersyn istället.

– Vilka kvaliteter finns här? Det finns en rutnätsplan, det finns Lidan och det finns närheten till Vänern. Ta vara på de kvalitéerna. De allra flesta tror att man måste uppfinna hjulet på nytt men de gör de inte, utan egentligen behöver man bara gå tillbaka till stadsplanerna som var på 1920-talet innan bilen invaderade stan och där kanske lösningen finns för en fantastisk trevlig innerstad.

Vilket är det finaste huset i Lidköping?

– Rådhuset, men det säger jag lite på grund av okunskap. Jag är helt säker på att om jag hade tittat igenom alla bilder som jag tog när jag var här 2016 hade jag kunnat nämna en serie andra hus men Rådhuset är den mest ikoniska byggnaden. För att den har formen, att den har den färgen och att den har sin historia. Det är något storslaget.

Mark Isitt tycker att det är viktigt att fokusera på de kvalitéer som finns i en stad istället för att upptäcka hjulet på nytt. ”Egentligen behöver man bara gå tillbaka till stadsplanerna som var på 1920-talet innan bilen invaderade stan och där kanske lösningen finns för en fantastisk trevlig innerstad”, säger han.
Mark Isitt tycker att det är viktigt att fokusera på de kvalitéer som finns i en stad istället för att upptäcka hjulet på nytt. ”Egentligen behöver man bara gå tillbaka till stadsplanerna som var på 1920-talet innan bilen invaderade stan och där kanske lösningen finns för en fantastisk trevlig innerstad”, säger han. Foto: Victoria Svärd Karlsson

Vilket är det fulaste huset i Lidköping?

– Vet inte. Det är inte att de inte finns fula hus utan jag har inte memorerat ett hus som fulare än andra måste jag säga. Jag ska inte peka finger om jag inte är tvärsäker känner jag.

– Generellt är det svenska bostadsbyggandet under 60 och 70-talet inte något vidare kul men det såg jag inte så mycket av inne i stadskärnan, då måste man söka sig lite mer utanför. En kvalité som Lidköping har är att det känns som att stadskärnan är hyfsat färdigbyggd, det går inte att stampa in där med vilket skräp som helst. Det har satts en kvalitetsnivå. Jag måste säga pass på den här frågan, tyvärr. Jag älskar att vara stenhård mot fula byggnader men jag kan inte komma ihåg någon.

Artikeltaggar

ArkitekturHistoriaLidköpingManhattanMark IsittSamhälleTeknik och vetenskapVänern

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.