105 meter högt blir tornet till världens första vindkraftverk i trä.
Snart står det klart i landskapet mellan Vinköl och Ardala.
– Vindkraften vill bli mer klimatneutral, och att byta stål och betong mot trä drar ner på utsläppen, säger Otto Lundman som är vd på Modvion som uppfunnit och bygger vindkraftstornet i trä.
Det började med en idé hos en båtbyggare utanför Göteborg. Han arbetade med att forma trä så att det skulle bli starkt och hållbart för båtarna. Tanken på att man skulle kunna bygga vindkraftverk med liknande metoder växte fram.
Dussinet år senare är det nu just ett vindkraftstorn som växer fram – i trä.
Företaget Modvion grundades 2016 och fyra år senare satte de upp ett litet vindkraftstorn i trä med en höjd på 30 meter på Björkö i Göteborgs skärgård.
Nu är det skarpt läge när de sätter upp sitt första kommersiella vindkraftverk med tornet tillverkat av trä, nordisk gran närmare bestämt. Platsen ligger i Skara kommun, i närheten av Blombacka.
– Det här är en otroligt bra plats. Det blåser bra här. Dessutom finns det två andra vindkraftverk i närheten och tillstånd att bygga ett tredje var klart, menar Otto Lundman som är grundare och vd för Modvion.
”Beprövad teknik”
I toppen av trätornet ska själva vindkraftverket sättas, och i botten är det fastsatt i berggrunden. Den enda betong som används i bygget är till fundamentet.
– Vindkraften vill bli mer klimatneutral, och att byta stål och betong mot trä drar ner på utsläppen. Stål och betong står för stora utsläpp medan trä istället lagrar in kol, beskriver Otto.
Även om sådana höga torn i trä aldrig har byggts tidigare är han säker på att metoden har genomgått alla tänkbara tester.
– Tekniken är väldigt väl beprövad. Vi har testat i testlabb med många miljoner drag och tryck i materialet. Det kallas LVL, vilket är ett fanérträ liknande plywood som vi styr fiberriktningen på. De flesta träfibrerna här är stående, berättar han.
Doften av trä
Den som tittar på vindkraftstornet på håll eller från utsidan kommer dock inte se någon större skillnad mot de verk som står intill. Färg på utsidan avslöjar inte träet. Om man däremot går in i tornet syns det tydligt och klart att det är gjort av trä, och så länge det är relativt nytt doftar det också från virket.
När tidningen besöker byggarbetsplatsen är fem av sju sektioner resta, och de två sista står redo på marken för att monteras på. Ett byte till en större lyftkran har precis gjorts och det 75 meter höga tornet är inom ett par veckor uppe på sluthöjden 105 meter.
– Tornet fraktas hit i halvmåneformade moduler, i 28 delar. Fyra moduler sätts ihop för att bli en rund sektion och det är sju sådana sektioner på 15 meters höjd vardera.
Att kunna frakta delarna i mindre stycken gör att det blir enklare att köra ut materialet till vindkraftverkets plats, och både vägskador och trafikstörningar kan undvikas i större grad.
Är 105 meter max för ett trätorn, eller kan det bli mer?
– Vi har räknat på att vi kan tillverka torn av trä som blir 200 meter höga, säger Lundman.
Utvärderar samtidigt
Så sticker medgrundare David Olivegren in huvudet i rummet. Det är han som är båtbyggaren med idén.
– Träet är bra på att dämpa rörelser som blir i stora torn. Ett stort stålrör gungar längre när det svajar. Alla torn som är så höga svajar, men träet dämpar rörelserna och det sparar också på de lager som finns, berättar han.
Olivegren går med sele på för att vara beredd att klättra upp i tornet, men han ska egentligen inte vara så mycket på byggplatserna i framtiden.
– Nu är vi med och utvärderar våra metoder. Det är första gången vi är i fullskalig produktion så vi måste vara säkra på att allt blir bra. Vi utvärderar och tar med fakta tillbaka till kontoret för att se vad vi kan optimera. Vi räknar med att vissa fel kan göras. Vi har fått välja bort en modul som vi tillverkade, men den kunde det bli annat av istället, säger han.
Millimetrar
I dag är de först i världen att få upp trätornet, men de tror inte att de kommer vara ensamma om det så länge.
– Vi vill att fler ska bygga trätorn, annars blir det ju ändå bara en massa ståltorn i framtiden. Men hur de ska kröka och limma sina träskivor får de komma på själva. Vi har hittat vårt recept, säger David glatt.
Även om tornet är stort är det de små detaljerna som avgör. När de olika sektionerna sätts ihop ligger precisionen på 0,2 millimeter. Blir det mer än så på ett ställe kommer det få större utslag på andra sidan i konstruktionen, och då håller det inte ihop. Sammanfogningen av träsektionerna görs för att passa materialet, och det gör att en komponent som annars är viktig inte behövs.
– Vi slipper alla bultar. Ett vanligt vindkraftverk har massor av bultar som måste spännas med ett till tre års intervall. Det blir en underhållskostnad som inte finns på trätorn, säger David.
El i november
Byggnationen mellan Ardala och Vinköl påbörjades när snön smält och tjälen släppt tidigt i våras. När fundamentet var klart började modulerna köras till platsen i april. Och nu är det bara några veckor kvar innan hela tornet är på plats.
– I november ska elen börja produceras här, säger vd-Otto.
Vad som händer efter det vill de inte avslöja, men vindkraftsbranschen har de för sina fötter så om det blir fler trätorn blir ingen förvånad.
– Det finns ett väldigt stort intresse från marknaden, konstaterar de och tittar högt uppåt.
När tornet är klart blir kraftverket och rotorbladen det sista som hissas upp och sätts på plats. När hela bygget är klart är det 150 meter högt när vingarna pekar uppåt.