På tisdagseftermiddagen blev risk- och konsekvensanalysen för förändringarna på Skaraborgs sjukhus offentlig.
Där framgår att det är en mycket hög risk med att flytta akutmottagningen från Lidköping till Skövde och att lägga ned specialistverksamheter på sjukhuset i Mariestad.
De stora riskerna är bland annat att personal väljer att sluta och att det inte finns tillräckligt med transporter mellan Lidköping och Skövde.
Redan i juni i år fanns en risk- och konsekvensanalys klar om vad som händer om Lidköping blir av med sin akutmottagning och IVA, och hela utbudet på sjukhuset i Mariestad försvinner.
Nu ligger den på sjukhusstyrelsens bord, som ska fatta beslut om de strukturella förändringarna för hela Skaraborgs sjukhus den 12 september.
Sjukhusledning, verksamhetschefer och fackföreningar har varit med och tagit fram risk- och konsekvensanalysen som offentliggjordes på tisdagseftermiddagen.
När det gäller vilka risker det innebär att flytta akutmottagningen från Lidköping till Skövde, så kan man utläsa att de flesta risker har ett mycket högt riskvärde.
Brist på transporter
Det handlar till exempel om kapacitetsbrist avseende transporter mellan Skövde och Lidköping, att andra vårdgivare inte hinner organisera sig, personal orkar inte med förändringar eftersom det finns en trötthet i organisationen och otillräcklig bemanning då personal inte väljer att flytta med verksamheten.
När det gäller hur det är tänkt att fungera kring ambulansorganisationen finns inget mer konkret än att det ska ske ett utvecklingsarbete med målsättningen att akutambulansernas uppdrag renodlas till att snabbt vara framme på tidskritiska uppdrag, men där andra resurser kan ansvara för transport till sjukhus.
Risken för patientsäkerheten är bland annat minskad tillgänglighet och längre väntetider, Det finns också en fara att vården blir bristfällig för att det kommer att saknas vårdplatser, bland annat på grund av lägre bemanning.
Det påtalas också en risk för ökade kostnader, med mer övertid, behov av köpt vård, och justering och ombyggnad av lokaler.
Tydlig kommunikation
Men i risk- och konsekvensanalysen finns också åtgärdsförslag för att komma tillrätta med de höga riskerna.
Till exempel betonas vikten av en tydlig kommunikationsplan och att skapa delaktighet och dialog med medarbetare. Förslag finns om omställningsbidrag för personal som under en övergångsperiod kan få betalt för resor och det föreslås personalbussar mellan utbudspunkterna.
För patientsäkerheten ska man skapa tydliga vårdplaner och en översyn av rondarbetet. Det kan bli en samordning av jourlinjer inom Västra Götalandsregionen och en samverkan med berörda utförare för att säkra ett akut omhändertagande, exempelvis närakut eller liknande.
Plus och minus för Mariestad
För Mariestads del så fredas som väntat barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin som föreslås bli kvar i Mariestad.
De övriga specialistmottagningarna i Mariestad räddas däremot inte enligt förslaget. Det gäller röntgenmottagningen, barn- och ungdomsmedicin, ögonmottagning och mottagning för öron-näsa-hals.
I Lidköping läggs akutmottagning med IVA ned, plus mottagningar för hematologi, gynekologi, AK (Antikoagulation), bad- och ljusenhet samt satellit för BUP.
Satsning på Lidköping
Men det kommer också att satsas på Lidköping i form av ett större uppdrag för planerade operationer då produktion kommer att flyttas över från de andra sjukhusen.
Förslaget till sjukhusstyrelsen är att alla förändringar ska vara genomförda den 1 januari 2024.
I underlaget till sjukhusstyrelsen finns det också beskrivet vad som händer om sjukhuset inte får en ekonomi i balans. Åtgärderna med strukturella förändringar ska spara 150 miljoner kronor. Det finns risker kring arbetsmiljö, patientsäkerhet, ekonomi och medicinsk kvalitet om ingenting görs.
Enligt sjukhusdirektör Stellan Ahlströms skrivelse till sjukhusstyrelsen kommer de här förändringarna få positiva effekter för sjukhusets ekonomi samtidigt som förändringen skapar bättre möjlighet till kompetensförsörjning. Även tillgängligheten och därmed patientens väntetid kommer att förbättras då förändringen förväntas ge en ökad volym planerad produktion (vård) koncentrerad till färre utbudspunkter.
Föreslagna strukturförändringar skapar, enligt Stellan Ahlström, också förutsättningar för en snabbare omställning och ökad samverkan mellan kommuner och primärvård tillsammans med Skaraborgs Sjukhus. Konkret kan det innebära en ökad integration av specialistsjukvård på vårdcentraler och mobila insatser nära invånaren.