Hoppa till huvudinnehållet

Paddeltur bland Vänerns glömda vrak: ”Handlar om respekt för platsens historia”

Publicerad:
Agnes byggdes på 1800-talet och fraktade isblock. Nu ligger hon sänkt under Vänerns vattenyta.
Agnes byggdes på 1800-talet och fraktade isblock. Nu ligger hon sänkt under Vänerns vattenyta. Foto: Annika Elwing

20 000 vrak ligger i Vänern. Under en kajaktur kan man se flera av dem på nära håll – en både fascinerande och lite skrämmande upplevelse.

– Vi har välbevarade vrak, säger guiden Cecilia Ström, som med sina rötter levandegör platsens historia för besökarna.

Det är tyst. Vattnet blänker. Paddeln vilar stilla medan kajaken långsam glider framåt av egen kraft. Ögonen koncentrerade på vattenytan, och där! Där syns något! Först plankor på botten, sedan grågröna och mossbeklädda delar av skrovet, och ju längre kajaken glider desto mer av Agnes uppenbaras i vattnet.

Man ser tydligt hennes form och masten som fortfarande sticker upp en bit ovanför ytan. Det är vackert, fascinerande och kusligt på samma gång. Under kajaken ligger resterna av en båt som sänktes här för 70 år sedan, och som troligen byggdes på 1800-talet. Här ligger hon, Agnes. En gång fraktade hon isblock, nu ligger hon gömd i vattnet bakom en ö vid Naven.

NLT har följt med på vraksafari, ett närapå unikt äventyr inte bara i Skaraborg utan också i Sverige. Både närboende och utländska turister kommer till Naven Outdoor Experience, som arrangerar turen. Många hittar dit när de ska besöka Läckö slott och söker efter andra aktiviteter i trakten, men en familj från Island läste först om vrakturen och bestämde sig därefter för att förlägga hela semestern i Sverige.

– Jag fick dem att åka till slottet också, jag tyckte att de borde se det, de visste inte ens att det fanns ett slott här, berättar Cecilia Ström som driver företaget tillsammans med maken Bengt-Göran.

Klara Herin säsongsjobbar tillsammans med Cecilia och Bengt-Åke Ström.
Klara Herin säsongsjobbar tillsammans med Cecilia och Bengt-Åke Ström. Foto: Annika Elwing

Sänktes med stenar

I Vänerns vatten ligger omkring 20 000 vrak. 700 av dem är undersökta, resten vet man inte så mycket om.

Sjöfarten har varit viktig på Vänern under många århundraden. Vissa av skeppen sjönk, och många sänktes när de hade gjort sitt och skulle skrotas. Det gjordes hål i skrovet och båten fylldes med tunga stenar för att den skulle sjunka. Så var det med nämnda Agnes, så var det också med Lycke, som är det första vraket man ser på turen.

Hon sänktes redan 1928 och blev ett mål för söndagsutflykter så länge båten upptill var i gott skick. I efterhand har man hittat mastmynt, som skulle dra till sig lycka och hålla trolldom borta, från 1881. Ankaret har ställts upp som ett minne på klippan utanför familjen Ströms hus, och de har också tagit hand om skeppsklockan.

Gemensamt för de sänkta båtarna är att delarna upptill har förstörts och försvunnit med tiden, medan de delar som ligger i vattnet har bevarats.

– Det är för att det inte finns någon skeppsmask i Vänern, den finns bara i salt och bräckt vatten, så vi har välbevarade vrak, förklarar Cecilia.

Nära det avlånga Fördärverseskäret en bit bort ligger både en båt från 1700-talet och ett vikingaskepp. Dessa syns dock inte från vattenytan utan kräver dykarutrustning för att beses.

Guidade turer och kurser

2012 startade Cecilia och Bengt-Göran Ström sitt företag. Det började med kajakuthyrning på Naven, växte när kajakuthyrningen på Läckö köptes, och nu har makarna nästa 50 enmans- tvåmans- och tremanskajaker att hyra ut. De arrangerar dessutom paddelkurser och håller i guidade turer, som mörkerpaddlingen senare i höst, då man paddlar i mörkret, fikar vid elden och provar att bada med torrdräkt.

Från en liten strandremsa på Naven utgår vraksafariturerna.
Från en liten strandremsa på Naven utgår vraksafariturerna. Foto: Annika Elwing
Det finns kajaker för både en, två och tre personer att hyra.
Det finns kajaker för både en, två och tre personer att hyra. Foto: Annika Elwing

Men än är det sommar, höstmörkret har inte kommit än. Det är vrakturerna som många anmäler sig till. De startade genom ett samarbete mellan Vänermuseet och Destination Läckö-Kinnekulle, som tog fram en självguidad tur.

– Men människor frågade efter guidade turer, så då gjorde vi en egen tur, berättar Cecilia

Förra sommaren började de också med vrakäventyr för barn, som är en kortare variant i vilken man också tittar på vraken med undervattenskikare.

Snabba väderomslag

De flesta som anmäler sig är nybörjare eller paddlare som inte har så stor erfarenhet. Cecilia visar hur paddeln ska hållas, hur pedalerna ställs in och hur man lättast tar sig ur kajaken. Hon berättar om säkerhet, visar mobilen i fickan, toalettpappret i en påse, bogserlinan och första förbandet. Man vet aldrig.

– Vänern är ett innanhav, säger hon. Det beter sig annorlunda än havet.

Hon pekar bort mot Lurö. Tre till fyra timmars paddling är det dit. Trots att Cecilia har paddlat i 30 år har hon aldrig försökt paddla till Lurö, det är inte värt risken, menar hon. På Vänern sker väderomslagen snabbt och vågorna kan bli uppåt fem meter höga. Man paddlar på gammal sjö från tidigare oväder. Bättre att hålla sig innanskärs, intill strandlinjen.

Cecilia Ströms släkt kommer från Naven. På en ö ligger Navens fyr, vit mot den mörkgrå regnhimlen.

I Navens fyr delade 14 barn och deras föräldrar på ett rum och kök.
I Navens fyr delade 14 barn och deras föräldrar på ett rum och kök. Foto: Annika Elwing

Den byggdes på 1880-talet och ersatte då den vippfyr, en eldkorg på en stolpe, som tills dess hade varnat båtarna. Ett rum och ett kök hade fyrvaktarbostaden, och det är Cecilias egna släktingar som arbetat i fyren, ett ansvarsfullt yrke som gått i arv.

Hon berättar om när 14 barn och deras föräldrar delade på stugans enda rum, hur svårt det var att ta sig till Lidköping och handla när ingen väg fanns, och hon minns från sin uppväxt att telefonsamtal efter klockan 21 alltid innebar att någon var i sjönöd.

Cecilia Ström är en del av platsens historia, det var hennes släktingar som skötte fyren.
Cecilia Ström är en del av platsens historia, det var hennes släktingar som skötte fyren. Foto: Annika Elwing

Det vanliga folkets historia

Cecilia berättar både fyrvaktarfamiljernas historier och de sjunka skeppens, de som ligger runt omkring oss. Om skeppsskrock och nedbrända fartyg. Om Vänerns bedrägliga vatten och kärleken till kajaken, som låter henne paddla ut en tyst septemberdag med fallande duggregn och höstfärger, en sådan dag då alla större båtar håller sig i hamn. Upplevelsen av att se fiskar slå i vattnet, örnar som lyfter, simmande älgar och ormar. Naturupplevelserna. Hon är stolt över var hon kommer från och vill inte att det vanliga folkets historia ska glömmas bort.

– Naven är en plats där folk kan få de här historierna. Läckö slott är fantastiskt, men de som levde här ute och inte bodde på slottet har en annan historia. de kompletterar varandra. Någonstans handlar det om respekt för sin och platsens historia. Jag ville inte att den ska gå förlorad.

Naturupplevelsen i kajaken är njutbar.
Naturupplevelsen i kajaken är njutbar. Foto: Annika Elwing

Artikeltaggar

BåtarDestination Läckö-KinnekulleHistoriaLäcköLuröMänskligtTrafikVänermuseetVänernVatten

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.