Hoppa till huvudinnehållet

Därför tar de betalt för upplägget flest väljer: ”Antar att det är prövat”

Publicerad:
Reporter Sandra Skeppar
Sandra Skeppar
sandra.skeppar@nlt.se
Lidköping, Vara och Götene kommuner har upplägg för 15-timmarsbarnen i allmän förskola som i praktiken innebär att majoriteten av alla arbetslösa och föräldralediga mammor och pappor betalar för sina barns timmar i förskolan. Det trots att de enligt skollagen ska vara gratis. Hur kommer det sig?
Lidköping, Vara och Götene kommuner har upplägg för 15-timmarsbarnen i allmän förskola som i praktiken innebär att majoriteten av alla arbetslösa och föräldralediga mammor och pappor betalar för sina barns timmar i förskolan. Det trots att de enligt skollagen ska vara gratis. Hur kommer det sig? Foto: Christine Olsson/TT

Skollagen är tydlig, alla som har barn i den allmänna förskolan har rätt till 525 avgiftsfria timmar om året. Det motsvarar 15 timmar i veckan under skolans terminer.

Ändå har kommunerna Lidköping, Vara och Götene upplägg som gör att majoriteten av alla arbetslösa och föräldralediga mammor och pappor trots det betalar för sina barns timmar i förskolan. Får de verkligen göra så?

Frågan om en kommun, likt Lidköping, Vara och Götene, kan komma runt de 525 avgiftsfria timmarna om året och ändå ta betalt för 15-timmarsbarnen i allmänna förskolan, genom att erbjuda två olika alternativ, har bollats mellan Skolinspektionen och Skolverket. Ingen har velat svara på just det konkreta exemplet. Man kommenterar inte enskilda fall. Men båda myndigheterna är tydliga i sina svar med att skollagen säger att dessa barn (3-5-åringar) har rätt till 525 avgiftsfria timmar per år. Det motsvarar 15 timmar i vecka under skolans terminer. En avgift som tas ut får bara avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året (se faktaruta).

Vitt skilda upplägg för 15-timmarsbarnen – se kommun för kommun

Ändå så betalar majoriteten av alla mammor och pappor som är arbetslösa eller föräldralediga i de tre kommunerna för sina 15-timmarsbarn i den allmänna förskolan eftersom de i första hand väljer alternativet som kostar pengar.

Alternativen kommunerna ger

• 08:30-11:30 fem dagar i veckan (avgiftsfritt)

• Fem timmar om dagen, tre dagar i veckan (avgift som reduceras med 28 procent)

Avdraget på 28 procent av avgiften ska motsvara de avgiftsfria timmarna de har rätt till, menar kommunerna.

I Götene kommun togs beslut i kommunfullmäktige i maj 2010 att de 15 timmarna huvudsakligen ska erbjudas mellan 08:30-11.30. Allt sedan dess har det varit kommunens enda avgiftsfria alternativ. Frångår man det får man betala för sin plats. I dagsläget är det dock enbart åtta barn i kommunen som går det avgiftsfria alternativet.

Varför man valt att göra så vet inte den nytillträdda skolchefen Hanna Olofsson, mer än att beslutet togs för snart 13 år sedan.

– Det har varit svårt att få reda på vad motiven var, säger hon.

Hanna Olofsson är barn- och utbildningschef i Götene kommun.
Hanna Olofsson är barn- och utbildningschef i Götene kommun. Foto: Privat

Men kan du idag dra några slutsatser av att det faktiskt bara är åtta barn som går det avgiftsfria alternativet?

– Nej. Alltså jag kommer inte i kontakt med de som väljer.

Något missnöje kring upplägget har hon hittills inte märkt av.

Den kommun som var sist på bollen med ett upplägg där föräldrar till 15-timmarsbarn i den allmänna förskolan fick två alternativ att välja på var Vara kommun som i höstas gjorde som Götene och Lidköping redan gjort.

Här får föräldralediga plötsligt betala för förskolan: ”Vill bara tjäna pengar”Skolchefen bemöter föräldrakritiken: ”Det kan verka som en märklig anledning”

Skolchefen där, André Essebro, anser inte att det inte är några konstigheter med upplägget.

– Vi följer ju lagstiftningen fullt ut. Det är inga tveksamheter om det. Vi ger alternativen och vi följer de 15-timmarna och man ger avgiftsavdrag.

Avgiftsavdraget i allmänna förskolan som ligger på 28 procent, blir det verkligen 525 avgiftsfria timmar om året för de här 15-timmarsbarnen som väljer alternativet som kostar?

– Det är klart att kompensationen blir lägre om du är där få timmar. Men det är ändå en reducering man gör. Om den är skälig eller inte, det kan jag inte riktigt uttala mig om. Men frångår man det vi har som ett avgiftsfritt alternativ och vill ha något annat, så får du en avgift på det. Det är så vi valt att göra det och det är antagligen den juridiska bedömningen att då uppfyller vi det.

Så om man har ett avgiftsfritt alternativ då lever man upp till skollagen?

– Jag har inte tänkt på det på det sättet. Men som jag har förstått det så uppfyller vi skollagen med det upplägg vi har. Jag antar att det här är prövat, det borde vara det?

André Essebro är bildningschef i Vara kommun.
André Essebro är bildningschef i Vara kommun. Foto: Åsa Mwansa

I Lidköpings kommun hittade i alla fall kommunjuristen Maria Westh, ett beslut som man anser ger kommunen rätt.

Beslutet togs av Skolinspektionen hösten 2011 efter en anmälan från en mamma som rörde Hallstahammars kommun. När hon fick betala för ett tredagarsupplägg för sin 4-åring ansåg hon att kommunen bröt mot skollagen. Men ibeslutet ger Skolinspektionen kommunen rätt och hänvisar även till en dom i Kammarrätten från 2008 som slagit fast att det inte föreligger något hinder mot att kommunen organiserar allmän förskola så att den omfattar endast tre timmar per dag, fem dagar i veckan. Skolinspektionen konstaterar också i beslutet att barnet å ena sidan har rätt till avgiftsfri allmän förskola upp till 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året – men att kommunen också, å sin sida, har rätt att själv bestämma hur den allmänna förskolan ska organiseras.

Foto: Sandra Skeppar

Det är också det beslutet som Lidköpings kommun lutar sig mot.

– Lagstiftningen säger inte att du har rätt till 525 ovillkorliga gratis timmar, den säger att du har rätt till allmän förskola som ska tillhandahållas 525 timmar om året. Det gör kommunen genom det här upplägget.

Att det bara är ”en handfull” barn, som kommunen själv beskriver det, som har det avgiftsfria alternativet i kommunen. Vad signalerar det?

– Det är väl inte svårt att tolka signalvärdet i det. De flesta vårdnadshavare vill ha en längre sammansatt tid. Det tycker jag också. Jag har också varit småbarnsförälder. Det ger ett mycket behagligare hemmaliv när man inte behöver springa och hämta och lämna hela tiden. Fast det är ju inte det som den allmänna förskolan är till för. Den tillkom för att säkerställa en pedagogisk verksamhet för de barn som inte befann sig i det, säger Maria Westh.

Maria Westh, kommunjurist i Lidköping.
Maria Westh, kommunjurist i Lidköping.

Där menar kommunen att man prioriterar att lägga timmarna på tider där man anser att förskolan kan ge en god pedagogisk verksamhet.

– Och det kanske inte är det som främst kännetecknar en frukostsituation på förskolan, eller en lunchsituation, säger Maria Westh.

Vad är det som gör att Essunga och Grästorp kan erbjuda ett tredagarsupplägg, som är det mest använda, avgiftsfritt, men inte Lidköping?

– Det handlar om politiska beslut, det är upp till varje kommun att besluta om var och när och hur. Det är samma här, det kan komma en motion om att politiken vill någonting annat, men nu är det detta vi har att jobba utifrån som tjänstemän, säger Camilla Börjesson Jansson som är kvalitets- och utvecklingschef på barn och skola i kommunen.

Camilla Börjesson Jansson är kvalitets- och utvecklingschef för barn och skola i Lidköpings kommun.
Camilla Börjesson Jansson är kvalitets- och utvecklingschef för barn och skola i Lidköpings kommun. Foto: Sören Turesson

Finns det kostnadsbesparingar att göra med att lägga det som ni gör?

– Det är klart att det finns en faktor i det. Det är klart att det tarvar mer personal att ha fler barn över en måltid, så är det ju, konstaterar hon.

I slutänden handlar allt om hur politikerna i kommunen väljer att lägga upp det.

– Politiken skulle kunna lägga upp den på annat sätt, men det medför såklart kostnader om man ändrar på det, för det behövs en annan bemanning, säger kommunjurist Maria Westh.

Men politikerna i varken Lidköping eller Götene har ansett att något annat upplägg än de nu gällande har varit aktuellt under en mycket lång rad år.

Sedan Skolinspektionen tog ett beslut i en liknande fråga 2010 har inte mycket hänt.

– Jag har inte hittat att vi har någon sådan pågående tillsyn just nu, säger Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen.

För att det ska bli aktuellt för Skolinspektionen att titta på sådana upplägg på nytt behöver någon anmäla kommunen. Då kan det också prövas.

– Om en förälder anser att kommunen inte tillämpar skollagen korrekt kan man lämna in information till Skolinspektionen som kan gå in och påbörja en utredning, förklarar Klara Örn Ranung som är undervisningsråd på Skolverket.

Det har inte skett på de senaste 12 åren.

FAKTA

Det gäller för 15-timmarsbarnen

• Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

• Från och med höstterminen det år ett barn fyller tre år har barnet rätt till allmän förskola, det vill säga minst 525 avgiftsfria timmar per år. Det gäller alla barn, oberoende av föräldrarnas sysselsättning och familjens situation i övrigt. 525 timmar om året motsvarar i princip tre timmar om dagen under skolans terminer.

• Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften bara avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

• Hur de tre timmarna per dag eller 15 timmarna i veckan ska förläggas är inte reglerat. Det är hemkommunen som organiserar förskoleverksamheten och som avgör vilka tider ett barn får vara i förskolan.

• I förarbetena betonas att kommunerna beslutar hur allmän förskola ska organiseras utifrån lokala förutsättningar, barnets behov och föräldrarnas önskemål.

• De tre timmarna per dag eller 15 timmarna i veckan utgör minsta garanterade vistelsetider. Kommunerna kan besluta om längre vistelsetider än de lagreglerade för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga.

Källor: Skolverket, 8 kapitlet 4, 7 och 16 §§ skollagen samt proposition 2008/09:115

Artikeltaggar

BarnBeslutFörskolorGöteneGötene kommunGötene kommun (org)LidköpingLidköpings kommunNLT granskarSkola och utbildningSkolinspektionenSkolorSkolverketVara kommun

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.