Hoppa till huvudinnehållet

Thereses tuffa resa – blev beroende av tramadol: ”Fick 800 tabletter utskrivna”

Publicerad:
Reporter Philip Alfredsson
Philip Alfredsson
philip.alfredsson@sla.se
Therese Bonath, med hundarna Kompis och Strindberg, har inte vandrat längs livets enklaste väg.
Therese Bonath, med hundarna Kompis och Strindberg, har inte vandrat längs livets enklaste väg. Foto: Thomas Kühnel

Therese Bonath, 51, var bara elva år när hon sökte hjälp för sina underlivssmärtor för första gången. Då var okunskapen om endometrios stor.

Efter många turer, och år, i vården fick hon den smärtstillande tabletten Tradolan utskrivet år 2002.

Det skulle bli början på ett långt tablettmissbruk.

Det är i början av 90-talet. Therese Bonath, från Lidköping, är runt 20 år gammal och livet ligger och väntar framför henne. Likt många andra drömmer hon om att så småningom få barn och bilda familj.

Men något som tynger ner vardagen är de smärtor i underlivet som hon känt av sedan elva års ålder. Smärtorna blir bara mer intensiva och till slut får hon svårt att fungera i vardagen. Hon söker hjälp hos gynekologmottagningen i Lidköping.

I januari 1993 diagnosticeras hon med endometrios efter över tio år av smärtor. Nu har hon äntligen fått ett svar på varför hon har haft så ont.

För att få bort smärtan får hon smärtstillande tabletter på recept.

Under de första tio åren får hon, bland annat, den starka medicinen Citodon utskriven. Smärtorna kvarstår och läkarna testar nya former av tabletter.

I januari 2002 testar de en ny tablett som hon aldrig provat tidigare, kanske kan den hjälpa?

Starten med tramadol

Therese går till apoteket och hämtar ut sitt nya recept. Väl där kan hon knappt tro sina ögon.

Hon får hela 400 tabletter innehållande det beroendeframkallande medlet tramadol utskrivet.

Någon vecka går, och hon stirrar på den stora asken.

– Vad ska jag göra med alla de här tabletterna?, tänker hon för sig själv.

Vid ett återbesök, några veckor senare, får hon med sig ytterligare 400 tabletter hem.

Hon tar en för att testa. Smärtan försvinner för första gången på flera år. Upprymdheten tar över.

Hon tar en till.

Och en till. Plötsligt är smärtan längre bort än någonsin. Hon fungerar som människa igen, och känner mer energi än någonsin förut. Sakta men säkert börjar hennes receptorer i hjärnan att kopplas om, de tar genvägar, drivna av tabletternas beroendeframkallande innehåll och får henne att ta allt fler tabletter.

Dödsdrogen som blir allt vanligare i Skaraborg: ”Oerhört tufft beroende”
Många år har gått sedan Therese först sökte hjälp för sina smärtor.
Många år har gått sedan Therese först sökte hjälp för sina smärtor. Foto: Thomas Kühnel

”Måste vara stark”

I en rasande fart töms den där asken. Hon öppnar den andra, och tömmer den också.

Tre och en halv månad senare är de 800 tabletterna slut och efter det följer ett beroende av smärtstillande tabletter. Från den dagen har hon gått sitt livs tuffaste kamp och den fortsätter.

– Tramadol vågar jag aldrig röra igen. Jag vet att en tablett är startskottet på samma visa igen, säger hon.

Och fortsätter:

– En sak är dock viktig att säga. Tabletterna måste få finnas då det finns personer som verkligen behöver dem för att klara av sina liv. Det finns människor som inte behöver medicinerna men som använder dem i missbrukssyfte, vilket gör att smärt- och cancerpatienter inte kan få tillgång till rätt medicin. Men från vårdens sida måste de gå att göra på ett sätt som inte försätter en människa i beroende. Det är förkastligt.

Många, långa år

Therese åt tramadol dagligen i över femton år från 2002 och framåt. Perioder av visst uppehåll och med mindre mängd har förekommit, men hon har aldrig klarat av att sluta helt.

2007 får hon också diagnosen fibromyalgi, det gjorde att värktabletterna blev en ännu större del av hennes vardag. Fler tabletter förskrevs, då smärtan var mer regelbunden än frånvarande. Till slut blev den nästan värre än hennes endometrios.

2012 gör hon en hysterektomi, med förhoppning om förbättring. Istället går det i motsatt riktning och hennes intag av tramadol skjuter i höjden.

Dock kommer en förändring som räddar hennes liv. Sedan fyra års tid är Therese Bonath faktiskt ren från tramadol.

Den 1 mars 2019 beslutade hon sig, helt sonika, för att sluta ta de där tabletterna. Att tvärt sluta, utan att genomgå en omfattande nedtrappningsperiod, är kopplat med direkt livsfara.

Det som gjorde att hon klarade sig igenom det var hennes hundar. Att få vara med dem varje dag hjälpte henne att hela tiden kämpa vidare.

Hennes hundar har varit en viktig del av kampen.
Hennes hundar har varit en viktig del av kampen. Foto: Thomas Kühnel

Men till sist blev det alldeles för tufft.

Efter ett knappt halvår med vad hon beskriver som ”sitt livs absolut största helvete”, valde hon till sist att uppsöka vård.

– Det var som att ha en kombination av influensa och vinterkräksjuka varje dag i fem månader. Jag hade smärtor och krypningar i hela kroppen, och magen var helt kraschad. Klådan drev mig till galenskap. Inne på mottagningen trodde de att jag skämtade när jag berättade hur abrupt jag slutat och hur länge jag gått utan tabletterna. De trodde att det var helt omöjligt att en människa kan gå igenom något sådant, säger Therese.

Therese kom till Laro-mottagningen i Falköping, en mottagning som riktar sig till personer som är i behov av läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. I dag är nästan 90 personer inskrivna.

Sedan 2017 får även de som blivit beroende av läkemedel från vården söka hjälp på Laro.

Vi får följa med Therese till dagens besök.

Stor personlig förändring

Varje dag kommer närmare trettio personer in till mottagningen för att få sina läkemedelsersättningar. När man inleder sin behandling behöver man komma dagligen, men de som sköter sig över tid får med sig en, eller flera, veckodoser hem.

Therese är en av dem. Hon får läkemedlet buprenorfin något som är väl använt inom läkemedelsassisterad opioidbehandling. Hon lägger den ordinerade dosen under tungan där den får smälta.

– I början var jag tvungen att åka in hit varje dag och då var jag ingen glad människa, säger hon.

Pernilla Byström är sjuksköterska på Laro. Hon har träffat Therese regelbundet sedan hon kom in på mottagningen.

– Ja, du var inte den gladaste människan då, det är som natt och dag mot hur du är i dag, säger Pernilla.

Hur har Therese förändrats under de här åren?

– Mycket, hon är en fin människa som bryr sig väldigt mycket om sin omgivning.

Therese bryter in:

– Pernilla är min favorit av de som jobbar här! Jag tycker om henne så mycket!

Kommer Therese att kunna sluta med tabletterna, Pernilla?

– Det vet man inte, hon har varit beroende av Tramadol under lång tid. Det är komplicerat att bli beroende av opiater, men troligen kommer Therese att få ta sin medicin under obestämd tid framöver.

Känner inget förtroende för vården

Therese har spenderat ett helt liv bland vårdens alla olika nivåer, institutioner, avdelningar och mottagningar.

Det är smått mirakulöst hur hon har orkat.

Efter att ha blivit negligerad av vården som ung, och gått länge med obehandlad endometrios, känner hon inget större förtroende för vården längre. I stället vill hon vara en person som inte visar någon skam i de sjukdomar som hon har.

Rak i ryggen har hon ställt upp i såväl riks- som lokalpress, och räds inte för vad folk kan tycka om henne.

– Jag har varit med i flera andra tidningar genom åren om min endometrios men det här är första gången jag talar ut om mitt beroende av tramadol. Jag tror att det är viktigt att våga vara en röst för de som känner att de befinner sig i samma sits. Kan du ens föreställa dig hur många kvinnor som blivit tvivlade på när de berättat om sina underlivssmärtor?

Under närmare trettio års tid har hon fått uppleva hur det är att bli runtskickad och stämplad som missbrukare, trots att det var läkare som skrev ut tabletterna till henne från första början.

Hon avskyr, än i dag, att uppsöka någon form av vård. Det finns bara en plats där hon känner sig helt trygg, det är på Laro.

– Här har jag aldrig blivit förminskad. De ser mig för den jag är och jag är evigt tacksam till dem.

På mottagningen träffade hon en annan kvinna som också behandlades, Helena.

De samåkte till träffarna på Laro, då Helena, som egentligen heter något annat, också bodde i Lidköping. De drack kaffe, pratade strunt och kanske främst; stöttade varandra i vägen mot ett tablettfritt liv.

Tyvärr fick de följas åt i livet alltför kort tid.

Helena fick aldrig se hur långt Therese har kommit i sin kamp mot beroendet. Ett drygt halvår efter att de hade träffats, kom Helena inte till Laro något mer.

Hon hade avlidit i en överdos. Therese fick beskedet via Facebook.

Många som försvinner

Den absoluta majoriteten av de dödsfall som inträffar bland opiatberoende beror på överdos. Personerna kan ha försökt att sluta under en längre period, men när de beslutar sig för att ta tabletter igen, tar de samma dos som de är vana vid sedan tidigare.

– De som av någon anledning bryter eller avslutar sin Laro-behandling riskerar att råka ut för att ta överdos i abstinensfasen, då de troligen inte klarar av att ta de doserna som de tidigare tog i sitt missbruk, säger Pernilla Byström.

Det har gått nästan trettio år sedan Therese Bonath för första gången sökte hjälp för sina smärtor. I dag är hon 51 år och framtiden handlar om att ta en dag i taget.

– Det är det enda man kan göra. Kanske kan jag inspirera någon som läser det här och känner igen sig att ta sig mod och söka hjälp, då har allting varit värt det.

Tramadol

Tramadol är en syntetisk opioid och är ett beroendeframkallande, och narkotikaklassat, läkemedel med stora likheter till morfin. Opioiden existerar i tablettform och narkotikaklassades av Läkemedelsverket år 2008.

Tramadol är främst en smärtstillande opioid, men har också en antidepressiv effekt.

Tullverkets beslag av tabletterna nästintill fördubblades mellan 2020 och 2021.

I närmare 90 procent av de dödsfall relaterade till läkemedel- och narkotikaöverdos, finns en koppling till opioider.

Källor: Läkemedelsverket, Fass och Folkhälsomyndigheten.

Artikeltaggar

FacebookFalköpingFamiljFolkhälsomyndighetenLidköpingLäkemedelLäkemedelsverketMedicinTullverketVårdVård och omsorg

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.