Få unga folkvalda – här är Lidköpings två yngsta politiker: ”Det är skrämmande”

Kajsa Ezelius, 27, och Johan Calmestrand, 31, är Lidköpings två yngsta ledamöter i kommunfullmäktige.

De hade gärna velat haft sällskap av fler unga politiker. Istället är det övre medelåldern som dominerar.

– Det är ju skrämmande att det är så få.

Politik på alla nivåer handlar ofta om framtiden.

Framtiden för våra barn och ungdomar i ett samhällsbygge med skolor, arbetsliv och boende.

Kommunpolitik är inget undantag. Den som följt de senaste årens viktigaste frågor i Lidköping vet att det handlat om att bygga ett nytt badhus, att utveckla ett nytt idrottsområde i Ågården, att investera i ett miljardprojekt för rening av vatten och att skapa fler bostäder.

Äldre fattar beslut åt yngre

Vilka är det som huvudsakligen kommer att ta del av satsningarna när de står färdiga att användas? Svaret är självklart: de yngre förstås.

Men de som i dag står för besluten över kommande investeringar är inte alls unga.

67 procent av kommunfullmäktiges 51 ledamöter är mellan 50 och 74 år.

De yngre allt färre

Medelåldern i Lidköpings fullmäktige är 51 år och ungefär så ser det ut i hela Sverige. Uppgifter från SCB visar att antal yngre i åldern 18 till 29 år i fullmäktige har minskat de senaste mandatperioderna och att de utgör enbart 7 procent av de folkvalda – samtidigt som de representerar 19 procent av landets befolkning.

Det finns bara en ordinarie ledamöter som är under 30 år i Lidköping – Kajsa Ezelius (S), 27 år. Näst yngst är Johan Calmestrand (M), 31 år.

– Oj, jag som känner mig så gammal, utbrister Johan Calmestrand, när han får veta att han tillhör de yngsta.

”Steget väldigt stort”

Både Johan och Kajsa Ezelius är rutinerade kommunpolitiker sedan flera år. Kajsa är det i synnerhet då hon blev ett av landets yngsta kommunalråd när hon klev in vid sidan av Kjell Hedvall (S) efter valet 2014.

De uttrycker oro över att återväxten av unga i politiken är så begränsad.

– Det är så tråkigt att yngre inte engagerar sig politiskt. Det är en av mina mest prioriterade frågor. Jag upplever att de utan tvekan och med stor kunskap deltar i samhällsdebatten. Men att ta steget att omvandla det engagemanget till politik är väldigt stort för många, säger Kajsa.

Johan ser samma sak bland sina vänner. Det finns ett stort engagemang men de vill inte delta i politiken.

Vad betyder det för den politiska agendan att de unga politikerna är så få?

– Det ställer större krav på politikerna att sätta sig in i frågor som berör den yngre målgruppen, säger Johan som tycker att det är anmärkningsvärt att han och Kajsa Ezelius är de enda ordinarie ledamöterna under 32 år.

– Det är skrämmande.

– Man får tro att de politiker som finns där ändå ser till att representera hela befolkningen, säger Kajsa.

Men hon konstaterar samtidigt att unga vuxna är en grupp som inte hörs och syns. Efter skolan upp till en viss ålder använder man inte heller kommunens olika servicefunktioner som exempelvis barnomsorg, skola, äldreomsorg.

– Hur ska vi möta dem som vi inte vanligtvis når så lätt?

Vad kan ni tillföra i politiken genom er ålder?

– Jag har erfarenhet av att gå i skola i modern tid och går och läser på Campus i Lidköping. Sedan är jag småbarnsförälder och vet hur barnomsorgen fungerar. Jag tror även att jag bättre kan ta till mig miljöfrågan - den fråga som unga prioriterar mest idag, säger Kajsa.

– Det är ju helt klart att jag har andra erfarenheter av skola, fritid och uteliv än personer mellan 50 och 70 år har. Det borde vara bättre spridning på åldrarna. Jag ser ju saker ur en 31-årings perspektiv, även om jag blir kallad ”pensionär” av mina vänner, säger Johan självironiskt.

Vad ska man göra för att få fler unga i politiken?

– Det behöver bli tydligt att det inte är så stor sak och inte är så betungande att gå in i politiken. Det måste informeras om det – kanske ska representanter från kommunstyrelsen gå ut i skolorna och tala om hur det fungerar. Partierna har även ett stort ansvar, säger Johan.

– Jag tycker att man ska lyfta fram yngre politiker ordentligt och låta dem ta plats så att unga kan hitta politiker de känner igen sig i. Sedan måste politiker finnas där unga finns och prata om frågor som är viktiga för dem, säger Kajsa.