Att elda med ved för att möta en kall vinter med höga elpriser är något som många siktar på inför den kalla årstiden. Men vad ska man tänka på? Räddningstjänsten ger nu sina fem tips för de som planerar att damma av sin gamla kakelugn eller öppna spis.
Andreas Jåtby är en av de inom Räddningstjänsten Västra Skaraborg som arbetar med att inspektera eldstäder och skorstenar. Han har märkt av att det är många som inför den kommande vintern planerar att elda med ved – även i anläggningar som kanske stått oanvända under lång tid.
– Vi märker att det är fler som vill börja elda i sådant som inte varit i bruk innan. Det är både lokaleldstäder såsom kakelugnar, kaminer, och öppna spisar men också värmepannor, berättar han.
Rusning efter ved i kubik – Holgerssons om rekordåret: ”100 samtal om dagen”Kraven du ska följa
Kravet för att få elda är att det görs en brandskyddskontroll. Den görs för att i ett tidigt skede upptäcka fel som i värsta fall kan leda till att elden sprider sig i och utanför fastigheten.
Hur ofta kontrollen behöver göras beror på vilken typ av eldstad det handlar om och i vilken omfattning man ska elda.
De som är osäkra på om den eldstad man har är kontrollerad kan kontakta räddningstjänsten. De kan då i sin tur se om den finns med i registret, där framgår också vilket intervall man har för brandskyddskontroll.
För en fastbränsleeldad värmepanna är det ett treårsintervall som gäller för kontrollen. Lokala eldstäder däremot har ett intervall på sex år om man inte eldar mer än 500 kilo ved om året. Eldar man mer än så är intervallet även i de fallen tre år.
Sotningsintervallet för lokaleldstäder som används i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning i ett rum är tre år. Används de mer frekvent ska de sotas en gång per år.
Risk för slarv
Sett till det rekordhöga intresset att elda med ved denna vinter finns det också risk att en del hoppar över steget med att kontrollera och sota sin anläggning.
– Det finns nog en risk för det. Men man är ansvarig som ägare av anläggningen att meddela det här. Det är ägaren som har yttersta ansvaret för sitt brandskydd och att kolla upp att man uppfyller kraven, säger Andreas Jåtby.
Om eldstaden har skador eller inte är installerad på rätt sätt kan det få förödande konsekvenser.
– Det kan bli för varmt på brännbara delar kring eldstaden och är den inte sotad finns det också risk för soteld i skorstenen. Man ska inte elda mer än vad de är avsedda för vilket kan leda till att skorstenen blir för varm och att det kan börja brinna utanför den.
Med det sagt vill räddningstjänsten höja ett varningens finger inför vintern.
– Det är av allra högsta vikt att man kollar upp en anläggning innan man börjar elda, säger Andreas Jåtby på Räddningstjänsten Västra Skaraborg och skickar med fem tips.
Räddningstjänstens fem tips
Det ska du tänka på när du eldar med ved
• Veden som eldas ska vara torr. Det innebär att den har en fukthalt mellan 15–20 procent. Är veden fuktig blir förbränningen dålig, sot- och tjärbeläggningar bildas i skorstenen och kan i värsta fall leda till soteld.
• Elda aldrig tryckimpregnerat trä, målat eller limmat trä, spånplattor, virke eller plast.
• En lokaleldstad är gjord för att värma det rum den är placerad i, inte ett helt hus. Elda inte mer än eldstaden är anpassad för, följ tillverkarens anvisningar. Saknas eldningsinstruktioner är en god tumregel att aldrig elda mer än 3 kg ved per timme i din lokaleldstad och inte längre än 3 – 4 timmar, låt sedan eldstaden ”vila” under lika lång tid.
• Lämna aldrig en brinnande eldstad och ta hand om askan på ett säkert sätt. Askan ska förvaras i ett obrännbart kärl med tätslutande lock. Askakärlet ska sedan placeras på ett obrännbart underlag då det kan finnas glöd kvar flera dygn i askan.
• Kontrollera släckutrustning och att det finns fungerande brandvarnare.Det rekommenderas att det finns minst en pulversläckare på 6 kg och en brandfilt som komplement.