Två års väntan är över.
På lördag är operan på Läckö tillbaka när det är premiär för Tintomara.
– Vi har längtat något oerhört. Nu kan ingenting stoppa oss, säger Catarina Gnosspelius, verksamhetsledare och producent.
Ända sedan 1997 har det spelats opera på borggården på Läckö slott varje sommar.
En tradition som skulle levt vidare, men som fick ett abrupt slut 2020 när pandemin slog till med full kraft.
Den 9 april samma år fattades beslutet att operan på Läckö skulle tvingas ta ett ofrivilligt uppehåll.
En chock
Att kalla det för en besvikelse är ett för vagt ord, om man frågar Catarina Gnosspelius.
– Besvikelse är när man inte hinner träffa sin bästis för att fika. Det här var mer som en chock. Men jag var hundra på att vi skulle kunna köra 2021, säger Catarina.
Så blev det inte. Än en gång fick Tintomara skjutas på framtiden.
Men nu är det – efter två års väntan – äntligen dags.
På lördag är det premiär för Lars Johan Werles Tintomara från 1973. Förlagan är Drottningens juvelsmycke, Carl Jonas Love Almqvists roman om den androgyna skönheten Tintomara där handlingen tilldrar sig strax före, under och efter maskeradbalen då Gustav III mördas.
”Komplicerat verk”
Boken, på samma gång en saga och en historisk roman fylld av autentiska personer och händelser, betraktas i dag som ett av Almqvists mest betydelsefulla verk och den könsöverskridande Tintomara nämns ibland som en queerföregångare.
– Ett väldigt komplicerat verk, säger Frida Engström, biträdande producent.
– Vi har inte gjort det enkelt för oss, tillägger Catarina Gnosspelius.
Och den oplanerat långa väntan på premiären har också fört något gott med sig. Även om delar av ensemblen bytts ut under vägen har Läcköoperan fått möjlighet att fördjupa sig i verket.
– Den konstnärliga processen har fått mogna, menar Catarina Gnosspelius.
Du har inte hunnit tröttna på Tintomara efter så lång väntan?
– Nej, jag har inte tröttnat. Mitt jobb har varit att få de andra att inte tröttna, säger Catarina Gnosspelius.
Första genrepet
NLT besökte Läckö på onsdagen när det första av två genrep ägde rum. Senare på kvällen framfördes för första gången föreställningen inför publik.
– Det ligger panik, blandat med förväntan, i luften, säger Frida Engström.
Huvudkaraktären Tintomara gestaltas av danskan Sidsel Eriksen, 34. Hon ingick inte i den ursprungliga ensemblen och fick rollen i februari i år.
– Det här är min första stora roll. Den är komplicerad, Tintomara är en väldigt annorlunda karaktär, säger Sidsel, som ser fram emot att få uppträda på Läckö slotts borggård.
– En helt fantastisk miljö, säger hon.
Efter lördagens premiär spelas Tintomara tisdagar, onsdagar, fredagar och lördagar till och med sista föreställningen den 30 juli.
Av totalt 4 800 biljetter är tre fjärdedelar sålda. Vilket inte förvånar Catarina Gnosspelius det minsta.
– Det finns ett jättesug. Som jag upplever det har intresset ökat efter pandemin. Människor behöver mötas, sångare behöver sjunga och musiker behöver spela, säger hon.
Fakta
Tintomara
Musik: Lars Johan Werle
Dirigent: Simon Kim Phipps
Regi: Mattias Ermedahl
Kostym- och scendesign: Anna Kjellsdotter
Mask: Therésia Frisk
Koreograf och biträdande regissör: Nina Irendotter
Ljus: Ronald Salas
Läckö Kammarorkester, konsertmästare Per Drougge
I rollerna:
Tintomara – Sidsel Eriksen
Amanda – Matilda Sterby
Adolfine, syster till Amanda – Elisabeth Leyser
Ferdinand, Amandas kavaljer, en major – Carl Ackerfeldt
Clas Henrik, Adolfines kavaljer, en kapten – Per Lindström
Anckarström – Lars Johansson Brissman
Gustav III/Hertig Karl – Conny Thimander
Clara, Tintomaras mor/Mamsell – Karin Ingebäck
Friherinnan, Amanda coh Adolfines mor – Karolina Blixt
Onkeln, friherinnans bror – Torgny Sporsén
Baron Reuterholm – Anders Larsson
Baron von Essen – Martin Lissel
Gustav IV Adolf – Alba Gutierrez Malmbom
Terrade, en dansmästare – Petter Reingardt
Ensemble/understudy Tintomara – Helena Gedda