Hoppa till huvudinnehållet

Plantskolan satsar på biokol – en av de första i landet: ”Framtidssatsning”

Publicerad:
Reporter Mattias Olsson
Mattias Olsson
mattias.olsson@nlt.se
Peter Welin håller i lite biokol, producerat på Essunga plantskola
Peter Welin håller i lite biokol, producerat på Essunga plantskola Foto: Mattias Olsson

Essunga Plantskola har skaffat en biokolspanna. Syftet är att kunna minska användandet av torv, och ta ett steg åt rätt håll sett ur ett miljöperspektiv.

Biokolspannan, som producerar biokol av träflis, togs i bruk i början av april. Pannan har alltså varit i drift i snart tre månader. Hittills är plantskolan mycket nöjda med hur det har gått.

– Det har gått betydligt bättre än vad vi trodde. Vi räknade nog med att vi skulle ha vissa inkörningsproblem, men det har gått förvånansvärt bra. Visst har det varit några småstopp, men det har blivit riktigt bra såhär långt, säger Peter Welin, vd på Essunga plantskola.

Den nya biokolspannan fyller två funktioner för plantskolan. Dels värmer den upp huset, likt en vanlig panna, men det viktigaste för plantskolan är att pannan producerar biokol.

Biokol
Biokol Foto: Mattias Olsson

– Eftersom vi har byggt nya lokaler fanns ett värmebehov. Samtidigt var vi intresserade av att göra en omställning på något sätt med inriktning på miljön. Vi funderade lite på solceller, men sedan kom vi in på detta med biokol eftersom vi kan använda det i vår produktion, säger Welin.

Vad vinner ni på att byta till biokol?

– Meningen med detta är att vi ska kunna minska användandet av torv när vi krukar våra plantor. Så vi får två fördelar. Vi får dels ett substrat som vi kan odla i, och dels får vi en bieffekt att vi får värme till våra hus.

Hur stor miljömässig förbättring anser du att det här blir?

– Torv läcker koldioxid, och det sägs att torvmossarna i Sverige släpper ut lika mycket koldioxid som bilarna, medans koldioxiden binds i biokolen som vi gräver ner i marken.

Eftersom man kommer att använda biokol till sina växter är förhoppningen att även växterna ska gynnas av förbättringen.

– Det som återstår nu blir att hitta rätt blandning. Hur mycket biokol ska vi ha till växterna? Och hur skiljer det sig från växt till växt? Så det gäller att hitta rätt där. Samtidigt som biokolen binder koldioxid så kan den även dra till sig vatten och näring, vilket skapar en buffert för växten, vilket är extra bra under torra perioder, säger Peter Welin.

Biokolen framställer man alltså av vanlig träflis som man köpt in. Den matas sedan in i pannan som genom en speciell process förvandlar flisen till biokol.

Biokolspannan på Essunga plantskola förvandlar träflis till biokol.
Biokolspannan på Essunga plantskola förvandlar träflis till biokol. Foto: Mattias Olsson

Den största delen av den biokol som plantskolan producerar kommer man att använda själva.

– Beroende på hur bra det går så kanske vi kan få vissa kubik över som vi i så fall kan sälja vidare, men det mesta är sådant vi ska använda själva.

Biokolen används i plantorna.
Biokolen används i plantorna. Foto: Mattias Olsson

Hur kom ni in på biokol?

– Jag läste om det för fem, sex år sedan. Men det var egentligen tack vare min dotter som läste industriell ekonomi, med inriktning på miljö, på Karlstad Universitet. Hon sa ”Pappa, detta måste du satsa på. Det är framtiden”. Och jag hade ju läst om den här pannan. Så vi åkte på ett studiebesök, och på den vägen är det.

Welin berättar att en biokolspanna av den här typen än så länge är ovanlig i Sverige.

– Jag var på ett webbinarium nyss, och där berättade de att det finns tio stycken i Sverige så vi är i framkant. Det är lite kul och utmanande att man jobbar med något nytt.

Hur mycket kostar en sådan satsning?

– Vi har investerat nästan tio miljoner i pannan och all runtomkring den, och där är vi inte riktigt färdiga än, för vi ska bygga en torkanläggning också.

Peter Welin hoppas att investeringen ska betala sig på sikt.

– Räknar man bara kronor och ören så tar det nog rätt lång tid. Men man har miljövinsten, att vi har en produktion som är väldigt miljöanpassad, vilket det finns ett värde i också. Det blir ett argument till gällande att man ska köpa växterna från oss. Det visar också både personal och kunder att vi vill lite mer än att bara sälja växter. Det är en framtidssatsning, säger Peter Welin.

Ungefär en säck biokol producerar man per dag.
Ungefär en säck biokol producerar man per dag. Foto: Mattias Olsson

Artikeltaggar

EssungaEssunga plantskolaNyheterPeter Welin

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.