Ett 100-tal tjänstemän kan bli av med jobbet i regionen när politikerna vill göra om organisationen. Det lär även bli några färre politiker.
Förslaget innebär att besluten om sjukvården kommer att fattas längre från Skaraborg. Å andra sidan kan det ge större handlingsfrihet till sjukhusen.
I dag finns det en politisk nämnd i Skaraborg som bestämmer hur mycket pengar som olika verksamheter inom till exempel Skaraborgs sjukhus eller på vårdcentralerna får kosta, och vilken vård som vårdgivarna ska ge sina medborgare.
Förslaget till ny politisk organisation för tiden 2023-2027 innebär att de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna, för Skaraborgs del östra hälso- och sjukvårdsnämnden, läggs ned. Istället skapas en ny central nämnd som kommer att dela ut pengar och beställa vård från de olika sjukhusen.
Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande, förklarar att centraliseringen kommer att innebära att beställningarna av vård hos sjukhusen inte kommer att bli lika detaljerade som tidigare.
– Den största förändringen är att vi avvecklar beställar-utförarmodellen i sjukvården, förklarar Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande.
Men kan man inte säga att modellen flyttar från lokal till central nivå?
– Jo, så kan man uttrycka det. Men beställningarna som varit väldigt detaljerade tror vi har spelat ut sin roll, förklarar Johnny Magnusson.
Lokalt kommer det dock att finnas så kallade delregionala nämnder som ska jobba mer med omställningen till nära vård och ha kontakt med kommuner och brukarorganisationer. Det blir fem sådana nämnder varav en i Skaraborg.
Innebär den nya organisationen att sjukhusen får mer utrymme för egna initiativ och kan använda pengarna som de tycker är bäst?
– I vilken utsträckning det utökar sjukhusens handlingsfrihet vågar jag inte riktigt säga än, vi måste ju provköra det här. Men rimligtvis får de större manöverutrymme, säger Johnny Magnusson.
Den högsta ledningen för sjukvården kommer att delas upp i två nämnder, en strategisk och en operativ.
Kan man se det här som mer centralstyrning av vården i Västra Götalandsregionen?
– Det är klart man kan. Men syftet är inte centralstyrning. Syftet är att utnyttja alla de resurser vi har på ett bra sätt, menar Johnny Magnusson.
Hur kommer regionens invånare att märka av den nya organisationen?
– Förhoppningen är att vi ska få ned köerna. Kanske blir det också tydligare om vem som sitter på pengarna. Om någon ringer och klagar på något som händer på Skaraborgs sjukhus, så vill de ju tala med någon ansvarig på Skaraborgs sjukhus och inte någon politiker i någon beställarnämnd som säger att det där är produktionsledningens sak eller det där lägger vi oss inte i.
100-talet tjänster bort
Enligt Johnny Magnusson kan en nedläggning av de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna innebära att man kan spara ungefär tio procent på byråkratin. Det skulle kunna handla om ett 100-tal tjänster på stabssidan.
– Men det har inte varit avgörande, det är själva upplägget som vi vill komma åt. Om det leder till att vi kan reducera antalet administrativa medarbetare så är det bara ett plus.
S säger ja
Socialdemokraterna ställer sig också bakom förslaget.
– I dag kan det vara svårt att utkräva ansvar och veta vem man ska vända sig till inom politiken när man har frågor. Det har varit mycket kritik mot att det har blivit en överadministration runt beställar-utförarmodellen där pengarna åker runt i systemet gånger tre, säger Helén Eliasson (S), vice ordförande i regionstyrelsen.
Hon menar att den stora utmaningen för regionerna är att minska köerna och öka tillgängligheten till vården.
– Tanken är att man centralt ska hålla ihop sjukhusen på ett bättre sätt. Att oavsett var du bor i regionen så ska regionen på ett bättre sätt än vad man lyckats förut, se till att människor får sin vård inom vårdgarantin.
Beslut kommer att fattas i regionfullmäktige på tisdag den 12 april.