Batteripaketet i en el- eller hybridbil kan vid en brand få en termisk rusning som knappt går att släcka.
Giftiga gaser gör också räddningstjänstens jobb livsfarligt.
– Det går åt stora mängder vatten om batterierna blir inblandade, säger Robert Zeidlitz, operativ chef för Räddningstjänsten östra Skaraborg.
Litiumjonbatterier blir allt vanligare i samhället. Batteritypen används i exempelvis hoverboards, fordon, cyklar, telefoner, datorer, handhållna verktyg och maskiner.
Räddningstjänstens största fara är att brandförloppet i ett elfordon – laddfordon, hybridfordon och bränslecellsfordon – får en termisk rusning. Termisk rusning är en kemisk reaktion som inte går att släcka.
Det enda som hjälper vid brand i ett stort litiumjonbatteri är nedkylning – företrädesvis med vatten.
I vissa länder har räddningstjänsterna containrar där de kan ställa in brinnande fordon och fylla på tills de täcks med vatten. Termisk rusning i ett litiumjonbatteri kan också innebära att batteriet återantänder långt efter att branden är släckt.
Giftiga gaser
Det finns också farhågor att giftiga gaser, som avges vid batteribränder exempelvis väteflourid, vätecyanid och väteklorid, riskerar att ta sig igenom räddningstjänstens standardskyddsdräkter och in i huden.
Väteflourid är skadligt inte bara vid inandning, utan kan även absorberas genom huden. Detta har varit orosmoment för brandmän under flera år. Särskilt när det gäller bilbränder i garage.
Robert Zeidlitz, operativ chef för Räddningstjänsten östra Skaraborg, medger att det ställer räddningsinsatserna inför nya utmaningar.
– Det har också varit en hel del varningsklockor kring hur lätt exempelvis väteflourid tränger igenom vår skyddsutrustning. Nu har man gjort en del tester som visar att vi nog kan lita mer på våra kläder än vad vi tidigare trott, säger han.
Förberedelser
Hur är räddningstjänstens förberedelser inför dessa olyckor?
– Vi har gjort en hel del förberedelser. Det börjar egentligen redan vid larmtillfället till SOS larm. Kan vi där få ett registreringsnummer så kan vi i våra system få fram vilket drivmedel fordonet har, hur det är uppbyggt och var eventuella strömbrytare finns och utifrån det välja taktik vid framkomst, förklarar Zeidlitz.
– Vi har också en förutbestämt plan för insatsen, hur vi närmar oss fordonet och så vidare.
Har ni uppdaterat er utrustning för att möta kraven?
– Ja, vi har skaffat just det system som jag nämner ovan där vi i många fall kan få reda på hur fordonet är uppbyggt, samt vilket drivmedel som gäller. En detalj som också kan hjälpa oss är att vi skaffat ett slags mätinstrument som brandmännen har på sig för att säkerställa att man inte utsätts för höga halter av väteflourid.
– Vi har även beställt ett verktyg som vi kan koppla in i ladduttaget för att med detta kunna ”stänga av” bilen.
Olika scenario
Vad är lösningen på ett scenario där en, eller flera sådana bilar, fattar eld vid en olycka?
– Det är alltid svårt att svara på inom vårt verksamhetsområde eftersom det aldrig finns två likadana insatser. Men vi ser ju alltid till att rädda liv och hälsa först. Det kan man göra genom olika åtgärder såsom utrymning, släckning, avspärrning och kylning.
– Det är mycket svårt att svara på vilken åtgärd som kommer vara den som ger mest effekt i varje givet tillfälle. Men själva släckningen kräver påföring av stora mängder vatten, påpekar Zeidlitz.
Även om det inte är brand, kanske det finns andra problem med vätskor med mera?
– Ett problem med gasbilar är ju onekligen att det finns tryckkärl som vi måste ta hänsyn till vid demolerade fordon. De kan ju utgöra en risk även om det finns mycket bra säkerhetssystem.
Extra svårt i p-hus
Mardrömmen är en brand i ett elfordon vid ett parkeringsgarage.
– Det kan bli riktigt illa och en svår situation. Vi står inför nya uppgifter och utmaningar, det är helt klart, säger brandmannen Rickard Forsberg.
Han visar upp ett armband som sätts utanpå skyddsdräkten. I det sätter man i en ampull som ändrar färg och varnar för om brandgasen är farlig.
– Det är inte ofta det uppstår brand i elfordon, men vi kommer säkert ställas inför faktumet inom en snar framtid. Teorin kring detta har vi gått igenom, nu väntar vi på att genomföra det i praktiken, säger kollegan Dennis Svartén.