Översvämningarna förra månaden kan i takt med den globala uppvärmning vara något vi får vänja oss vid.
– Kommunerna bör tänka på att vi redan är inne i en klimatförändring, säger SMHI:s klimatforskare Erik Kjellström.
För några veckor sedan var det ett kraftigt regnoväder i framförallt Grästorp och Lidköping. Nederbörden resulterade i problematiska översvämningar som ställde till problem för många.
Översvämningar och kraftig nederbörd kommer vi dock behöva vänja oss vid, det menar i alla fall Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
– Man kan se att det blir vanligare med kraftig nederbörd och kraftigt regn. Det är alltid svårt att säga på en lokal nivå, men tittar på man större områden som globalt, Europa, eller norra Europa kan vi se att skyfallen redan har blivit allt kraftigare, säger han.
Detta på grund av människans påverkan på klimatet. Erik Kjellström säger att i samband med att klimatet blir varmare kommer mer vatten att avdunsta, eftersom varmare luft kan hålla mer vattenånga.
– Det kommer alltså upp mer vatten i atmosfären och det här kommer sedan falla ner som nederbörd. Det blir därför mer och kraftigare regn, även kraftigare snöfall kan förekomma, lägger han till.
Kommunerna behöver klimatanpassa
BILDEXTRA: Regnet ställer till problemErik Kjellström tycker att det är viktigt att kommunerna klimatanpassar sig med tanke på utvecklingen.
– Kommunerna bör tänka på att vi redan är inne i en klimatförändring och vi ser redan tecken på att den är här med ökande nederbörd. Man ska också vara förberedd på att nederbörden kommer fortsätta att öka. Vi vet att det kommer bli ännu varmare framöver, alldeles oavsett vad vi gör med våran klimatpåverkan. Vi försöker minska den, men än så länge släpper vi ut väldigt mycket koldioxid. Det kommer bli ännu varmare i framtiden och därför kommer nederbörden att öka.
Det är viktigt att kommunerna planerar för att inte bli sårbara för översvämningar och till exempel ser till att det finns ställen där vatten kan rinna undan och uppehållas, som dammar och diken menar Erik Kjellström.
– Kommuner och beslutsfattare behöver tänka på att vi kommer se fortsatta förändringar i framtiden. Det är bra om man håller sig uppdaterad och tar hänsyn i det i sitt arbete, fortsätter han.
TV: Se läsarfilmer från tisdagens oväder - kaos i VinningaRekordregn
SMHI har ingen mätstation i Grästorp och siffrorna för hur mycket nederbörd Lidköping hade den 17 augusti är ännu inte presenterade. NLT har dock tidigare rapporterat om att det mättes uppemot 128 mm regn under dygnet i vissa delar utav Grästorp. Gävle, som drabbades hårdast utav regnovädret förra veckan, hade 161 mm nederbörd, vilket är SMHI:s största mätning sedan 2012.
– Årsnederbörden generellt i Sverige ligger på snitt 700 mm. Det var alltså en väldigt stor del av årsnederbörden som kom under en väldigt kort tid, kommenterar Erik Kjellström siffrorna.
Under de senaste åren har klimatpåverkningarna inte enbart gjort sig påminda genom översvämningar, utan Sverige och omvärlden har lidit av omfattande bränder. Enligt Erik Kjellström finns det en koppling mellan bränderna och översvämningarna.
– Bränderna hänger samman med översvämningarna, eftersom det varmare klimatet leder till ökad avdunstning. Under perioder där det inte är något regn tappar därför mark och skog vatten och ju varmare det blir desto större risk för uttorkning. Det man kan se är att det blir större kontraster mellan blöta och torra perioder.
Vänern en risk
Det finns även en risk att Vänern i framtiden svämmar över.
– Det är något man också har tittat på med hjälp av olika klimatscenarier. Även den typen av översvämningar ser ut att kunna bli värre, för vi väntar oss mer nederbörd även på vinterhalvåret. Frågan är hur man ska hantera det, om man ska ”tappa” Vänern på vatten för att hålla lagom höga nivåer. Det behöver alltid finnas lite marginaler.
Erik Kjellström lägger också till att det också är viktigt att alltid ha tillräckligt med vatten i Vänern för att sjöfarten ska kunna användas utan problem.
Det är inte bara ökad nederbörd som kan orsaka att Vänern svämmar över, utan det finns också en risk att det kommer för mycket smältvatten från fjället.
– Kombinationen mycket regn och smältvatten kan alltså orsaka översvämning av Vänern. Nederbörden behöver heller inte falla över själva sjön, utan regnvattnet kan komma via avrinningsområdet. Speciellt kommer Klarälven vara viktig att hålla koll på, avslutar Erik Kjellström.
Faktaruta
Rekordnoteringar av dygnsnederbörd
198,0 mm, Fagerheden i Norrbotten, 27 juli 1997.
188,6 mm, Råda i Värmland, 4 augusti 2004.
187,3 mm, Härnösand i Ångermanland, 18 juni 1908.
179,4 mm, Söderköping i Östergötland, 9 juli 1973.
163,0 mm, Hinshult i Småland, 7 juli 2012.
161,6 mm, Gävle A i Gästrikland, 17 augusti 2021.
160,0 mm, Rössjö i Ångermanland, 27 augusti 2001.
158,7 mm, Båstad i Skåne, 26 juli 1937.
146,0 mm, Hallstaberg i Västmanland, 25 augusti 1996.
146,0 mm, Holmögadd i Västerbotten, 7 augusti 1948.
141,4 mm, Vänersborg i Västergötland, 14 augusti 1868.
141,0 mm, Hemse på Gotland, 2 september 1913.
141,0 mm, Växjö i Småland, 14 augusti 1945.
Källa: SMHI