180 fler elever på Månesköldskolan och 182 fler på Sjölunda skola.
58 fler barn på Lidåkers förskola och 55 fler på Skogsbäcken.
Det är exempel på utfallet om riktvärdena i förslaget till kommungemensamt lokalförsörjningsprogram skulle tillämpas för befintliga lokaler, konstaterar barn- och skolnämnden som i sitt remissvar uttrycker omfattande kritik.
Det styrdokument som har arbetats fram av serviceförvaltningen och som nämnderna nu får yttra sig om ska borga för en sammanhållen, effektiv och tydlig process för långsiktig lokalförsörjning i Lidköpings kommun.
Den ambitionen är barn- och skolnämnden positiv till, men man ser betydande brister i det förslag som gått ut på remiss.
– Det var massor av synpunkter, konstaterar ordförande Mario Melani (S) efter tisdagens sammanträde.
Snäv parameter
Framför allt kretsar invändningarna i det remissvar som antogs kring den maximala lokalarea (LOA) per barn som ska vara en styrande parameter i lokalplaneringen. "En skolas eller förskolas mått kan inte enbart mätas i kvadratmeter, utan hänsyn behöver även tas till att säkerställa att alla elever och barn ska tillgodoses en god och ändamålsenlig undervisning och en god arbetsmiljö i de lokaler de vistas i", skriver nämnden.
Kritiserar riktvärden
De riktvärden som anges i förslaget är max 11 kvadratmeter per elev i skolan och 10 kvadratmeter per barn i förskolan. När dessa ska gälla är dock oklart, menar nämnden: är det endast vid nybyggen eller även vid ombyggnad – eller kanske till och med för befintliga lokaler?
Klart är dock att om de appliceras på befintliga lokaler skulle såväl skolor som förskolor i många fall behöva inhysa betydligt fler elever/barn. Till exempel blir det en ökning med 182 individer på Sjölunda skola, 180 på Månesköld, 58 på Lidåkers förskola och 55 på Skogsbäcken.
I fråga om förskolan konstateras att en sådan inriktning går stick i stäv med den av fullmäktige beslutade strävan att minska barngruppernas storlek, men även när det gäller skolan ses siffran som ohållbar:
"De förslagna maximala ytorna för grundskola är inte anpassade för den verksamhet som moderna skolor behöver för att bedriva undervisning utifrån läroplanen och skollagens bestämmelser", skriver nämnden.
Vilka ytor?
Vad som ska inräknas i lokalytan (vilket anses vara otydligt beskrivet) är också föremål för nämndens synpunkter. "När man ser till var barns och elevers fötter rör sig i skolor och förskolor i dag och i kommande framtid, så finns de inte i personalutrymmen, i konferensrum eller i stora som små förråd. Samtliga dessa ytor räknas dock in i LOA-ytan", skriver man.
Efterfrågar samarbete
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att förslaget bör omarbetas. Dels vill man få tydliggjort vilka ytor som ska ingå i LOA-värdet, dels önskas klarare besked om när riktvärdena ska tillämpas. Man trycker också på vikten av att det fortsatta arbetet görs i samarbete med barn- och skolförvaltningen så att det pedagogiska perspektivet finns med.
– Det är ju svagheten i det här – att det inte har varit ett gemensamt arbete, konstaterar Jonny Palmkvist, tillförordnad barn- och skolchef.