Hoppa till huvudinnehållet

"Partierna är tillbaka på ruta ett"

Publicerad:
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivbild.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivbild. Foto: Adam Ihse / TT

Statsminister Stefan Löfvens besked om nya talmansrundor kastar Sverige tillbaka till hösten 2018.

– Man är tillbaka på ruta ett, där man var efter valet, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.

Statsminister Stefan Löfven (S) avgår och nu väntar talmansrundor för att få en ny regering på plats.

Situationen är i mångt och mycket densamma som efter förra valet – men det finns detaljer som skiljer och som kan påverka.

– Mandatfördelningen är densamma och det är samma låsningar. Men en del har också hänt. Nu är SD med i ett mer tydligt högerregeringsunderlag, som inte fanns då, och även L har glidit över till den gruppen, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till TT.

"Testar Kristersson"

TT: Hur ser chanserna till framgång ut med nya talmansrundor?

– Löfven vet att med ett extraval kan det okända hända. Det man vet är det man har. Förmodligen har det pågått rätt så omfattande förhandlingar och det kan ju hända att partierna bara behöver lite ytterligare tid på sig för att internt förankra eftergifter och så vidare, säger Hinnfors.

Det troliga är att talmannen först kommer att föreslå Moderatledaren Ulf Kristersson som ny statsminister, bedömer han.

– Eftersom Löfvens regering fallit är det naturliga att pröva Kristersson, precis som man gjorde 2018 när Löfven föll. Det är möjligt att talmannen gör det lite snabbt för att testa det, och om det faller är det mer långvariga förhandlingar som väntar, säger statsvetarprofessorn.

Om ingen lösning finns efter fyra talmansrundor blir det extraval i alla fall.

– Men då kan Löfven säga att det inte är han som kastar in landet i det, säger Jonas Hinnfors.

Dubbla valrörelser

Den här gången finns också en tydligare tidspress.

– Ju längre det drar ut på tiden, desto närmare kommer valet 2022, vilket gör det successivt jobbigare för partierna att ha dubbla valrörelser och allt som följer med det.

Hinnfors påpekar att det aldrig tidigare hänt att Sverige tvingats utlysa extraval efter misslyckade talmansrundor.

– Vi har haft ett extraval 1958 men då utlyste (dåvarande statsminister) Tage Erlander det direkt.

TT: Hur lång tid kan det ta innan Sverige har en ny regering på plats?

– Talmannen har sagt att det ska gå fortare den här gången, men i någon mening är han i händerna på partierna. En del av förhandlingarna har dock redan kommit igång och det borde inte ta 134 dagar som förra gången, säger Jonas Hinnfors.

Artikeltaggar

Inrikes/utrikesPolitikStefan LöfvenSverige

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.