Gästkrönika: Det behövs för att göra Järpås självständigt

Krönikor
PUBLICERAD:
Jesper Bengtsson resonerar över vad som behövs för att lyckas med en proteströrelse.

Vill du förbättra barnomsorgen i Lidköping? Eller bygga en ny ringled? Eller kanske flytta Rådhuset till sin gamla plats ute på Kållandsö?

Oberoende av vad du tycker borde förändras är det bra om du får med dig minst 3,5 procent av Lidköpingsborna.

I alla fall om man ska tro Erica Chenoweth, forskare vid universitetet i Harvard. Hon har studerat hundratals folkliga kampanjer och proteströrelser under de senaste 100 åren, hur de har organiserat sig och varför de varit framgångsrika.

Våld funkar inte

Det har handlat om allt ifrån upproret mot president Marcos i Filippinerna på 1980-talet till störtandet av kommunistregimen i Tjeckoslovakien, den arabiska våren och de protester som för några år sedan ledde till regimförändring i Georgien.

Chenoweth har konstaterat två saker.

För det första är det betydligt större chans att lyckas för den som använder icke-våldsmetoder. Terrorism, väpnade uppror och den sortens förändringsförsök är inte så ofta framgångsrika. I alla fall inte i det långa loppet.

Av de protester och konflikter Chenoweth studerat var det bara 26 procent som lyckades med hjälp av våld, medan 53 procent av de som genomförts med fredliga medel hade lyckats. Skälet, menar Harvardforskaren, är att det är enklare att samla stora grupper från olika delar av befolkningen bakom en icke-våldslinje.

Det är med andra ord dumt, för att inte säga direkt kontraproduktivt att spränga Rådhuset i bitar för att få det flyttat till Kållandsö. Jag tänker att det kan vara på sin plats att säga det.

Och det är lika dumt att starta en väpnad konflikt för att göra Järpås självständigt. Då är det bättre att samla alla som bor i Järpås och marschera till kommunhuset och kräva självständighet, och ännu bättre om en massa Lidköpingsbor ställer sig bakom kravet (vilket vid närmare eftertanke inte borde vara helt omöjligt).

Omöjligt att misslyckas

För det andra är det nämligen nästan omöjligt att misslyckas för den som klarar av att samla minst 3,5 procent av den befolkning förändringen gäller bakom sin kampanj.

”Ingen kampanj som samlade mer än detta misslyckades”, säger Erica Chenoweth i en intervju för brittiska BBC.

Hon kallar det för 3,5-procentregeln.

Hennes forskning kan verka flummig, men faktum är att proteströrelser över hela världen har inspirerats av hennes slutsatser. Rörelsen Extinction rebellion, som använder civil olydnad för att stärka världens klimatarbete säger rakt ut att de läst hennes forskning. För att ta ett exempel.

Faktum är att jag inte alls är förvånad. Även om vi inte hade hennes tankar att luta oss emot på 1980-talet var det exakt den sortens resonemang vi förde i SSU i Lidköping på den tiden. Visst ville vi förändra samhället, men aldrig med våldsamma medel, även om det fanns rörelser till både höger och vänster som ville det.

Så, hur många bor det i Lidköpings kommun? Omkring 40 000 personer.

Det betyder att du behöver övertyga 1 400 personer och starta en kampanj tillsammans med dem. Sen är saken biff.

Men… strunta i både det där med Rådhuset och det om Järpås. Det finns bättre saker att engagera sig för.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.