Lokal akutsjukvård eller central

Debatt
PUBLICERAD:
Tidigare oppositionsrådet i Lidköping Bertil Jonsson (M) ger sig nu in i debatten om akutverksamheten på sjukhusen i Skaraborg.
Foto: Sören Turesson

Ser i media att chefsläkaren på Skaraborgs sjukhus går ut med budskapet att ekonomin inte klarar mera än ett akutsjukhus i Skaraborg. Och jag känner såväl igen argumenten, eller snarare denna version av argument. Jag har kunnat följa debatten kring hälso- och sjukvårdens organisation från regionbildningen 1998 i vart fall t.o.m. valet 2018. Under den perioden hade jag såväl regionala som kommunala uppdrag på sådan nivå att detta var möjligt och egentligen en nödvändighet för att fullgöra den uppgift uppdragen innebar. Diskussionen har hela tiden varit densamma från ledande hälso- och sjukvårdtjänstemän och från cheferna för de olika specialiteterna på varje sjukhusgrupp i regionen. Men skälen varierar, den här gången är det ekonomin, vid andra tillfällen är det den tekniska utvecklingen och kostnadsbilden på denna, ibland är det kvalitetaspekten med innebörden att ju större sjukhus dess högre blir vårdkvaliteten och ofta kommer frågan upp om antalet behandlingar av samma slag utförda av samma personal som då påstås ha högre kvalitet alltefter stigande antal. Temat varierar men budskapet är alltid detsamma, centralisera mera.

Det är helt tydligt att politiken är enda skälet till att centraliseringen inte kan genomföras på det sätt tjänstemännen önskar. Och svaret på varför det är så tycks vara att politiken vill bli omvald. Där görs det, återigen, ett gravt misstag. Politikens uppgift är att lyssna på människorna och deras efterfrågan och viljor, att göra vad som är möjligt för att deras åsikter och tankar får ett rimligt genomslag i verksamheten. Att människor känner sig trygga och tillfreds med sin vardag och att samhället fungerar som ett stöd till människorna som bor i det och till de företag och organisationer som bedriver sin verksamhet där är enligt min mening grunden för all seriös politisk verksamhet. Detta innebär att politiken inte alltid kan följa tjänstemännens linje, inte ens alla specialisters linje därför att dessa ofta ser mera till verksamheten ur deras perspektiv än till helheten. Skillnaden mellan den politiska uppgiften och tjänstemannauppgiften är därför betydande.

Det har under alla år varit min uppfattning att Skaraborgs sjukhus Lidköping fyller en viktig funktion för hela västra Skaraborg som ett sjukhus med akutmottagningar inom medicin och kirurgi. Detta är en stark trygghetsfaktor i hela samhället. Att organisera särskilda behandlingsenheter och centra för olika speciella behandlingar har inte lyckats få en rimlig beläggning om de ligger utanför Göteborgsområdet. Patienterna vill ha huvuddelen av sin behandling så lokalt som möjligt och sjukhusenheterna i regionens olika delar håller hårt i ”sina” patienter. Det finns starka motkrafter intern i vården.

Tron på att ju större enheterna är, dess bättre blir ekonomin känner jag inget förtroende för. Jag har inte sett att storhet i organisationen är synonymt med effektivitet. Tyvärr är det ofta så att ju större enheter och ju mera specialistpersonal det finns, dess lägre är produktionen i förhållande till insatta resurser (kapital och personal). I Sverige har vi en förhållandevis kraftigt centraliserad vård jämfört med många andra länder i vår omgivning. Men effektiviteten är inte högre, snarare tvärtom. Tjänstemannatrycket på ständig centralisering av verksamheter kommer inte att avta. Min uppmaning till dagens verksamma politiker inom hälso- och sjukvården blir därför; kom ihåg ditt uppdrag och slå vakt om viljan hos de som i val givit dig uppdraget. Det är deras intresse du har att bevaka. Det gäller också i västra Skaraborg.

Bertil Jonsson, f.d. oppositionsråd i Lidköping (M)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.