Staten måste ta ansvar för sjöfartens vinterväghållning

Insändare
PUBLICERAD:
Regeringen behöver skyndsamt ge besked om hur man avser lösa framtidens vinterväghållning till sjöss för svenska industrier och konkurrenskraft, tycker dagens debattör.
Foto: Anders Hanson

Nyligen publicerades regeringens infrastrukturproposition och trots att propositionen hade en historiskt hög budget saknades viktiga satsningar för det trafikslag som transporterar 90 procent av all Sveriges import och export – sjöfarten. Det är bra att regeringen är tydlig med att man ska fullfölja investeringar i Göta Älv och slussarna mellan Vänern och Göteborg men det som saknas är satsningar på sjöfartens vinterväghållning.

Att sjöfart kan bedrivas året om är inte bara viktigt för kuststäder, utan för hela landet. För regioner som Värmland och Västra Götaland är det nödvändigt att sjöfarten fungerar året om för transporter av passagerare och gods. I dagsläget står Sjöfartsverket, som ansvarar för Sveriges isbrytning, inför att förnya sin isbrytarflotta. Det är en stor investering att göra, omkring 1,5 miljarder kronor per styck. Att säkerställa driften är också kostsamt. Men nödvändigt. Annars riskeras arbetstillfällena i industrin.

Sjöfartsverket har varnat för att för att om inte isbrytningen fungerar riskerar man stora störningar eller till och med en stängning av farleder i Bottenviken upp till 130 dagar om året om en hård vinter inträffar. Denna säsong har isbrytarna varit igång mer än 130 dagar och säsongen är ännu inte slut i de nordligaste delarna av landet.

Att isbrytningen fungerar är viktigt för att säkra regionernas näringslivs in- och utflöden även under vinterhalvåret. I dag finns det en stor kapacitetsbrist på både väg och järnväg. Infrastrukturen på land tål inte att belastas med det som idag fraktas vattenvägen. På våra farleder finns dock ledig plats och en stor möjlighet att avlasta vägarna ytterligare. Fartygen minskar redan idag trängsel, olyckor och infrastrukturslitaget i transportsystemet – och har möjlighet att avlasta mer.

För att näringslivet och industrin ska kunna transportera stora volymer behövs sjöfarten. Dessa transporter kan inte hänvisas till enbart sommarhalvåret för att sjöfartens vinterväghållning, isbrytning, åsidosätts av otillräckliga investeringar.

Trots att sjöfarten transporterar merparten av godset står inte staten idag för vinterväghållningen – något man gör för både järnväg och väg. Det är direkt trafikslagsdiskriminerande och något som får konsekvenser för industrins produktionsvolymer och val av etableringsort. Idag betalar fartygen en avgift (farledsavgift) till Sjöfartsverket för att isbrytningen ska fungera och därmed så att näringslivet kan transportera året om. Denna avgift hamnar förstås i knät på transportköparna.

Det är ett faktum att dagens isbrytare kommer att behöva ersättas med nya. Om inte staten tillskjuter medel för både investering och drift av nya isbrytare och sjöfartens vinterväghållning kommer farledsavgifterna att tvingas höjas. I slutändan kommer dessa höjningar att drabba näringslivet och industrin. Näringslivets konkurrenskraft riskerar att urholkas samtidigt som arbetstillfällen riskerar att gå förlorade.

Regeringen behöver skyndsamt ge besked om hur man avser lösa framtidens vinterväghållning till sjöss för svenska industrier och konkurrenskraft.

Anna Hedberg, ansvarig för regionverksamheten i Värmlands län, Svenskt Näringsliv

Rudolf Antoni, ansvarig för regionverksamheten i Västra Götalands län, Svenskt Näringsliv

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.