Slänga pengar i sjön

Debatt
PUBLICERAD:
LRF Lidköpings kommungrupp är kritiska till Vattenmyndigheten analys av vilka åtgärder som behövs för att säkra bra vattenkvalitet.

Vattendirektivet antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra alla vatten inom EU. Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där nu den tredje ska avslutas 2021 efterföljt av åtgärdsarbete fram till 2027. En cykel inleds med att vatten kartläggs och underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och påverkan, och fastställa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet. Vattenmyndigheten i Sverige har gjort en analys av våra vatten och också satt ribban vad det är vi ska åstadkomma, en ribba som är långt högre än övriga EU. Detta medför stora kostnader för skattebetalare och enskilda lantbrukare.

Lantbruket värnar om vattnet

Lidköpings kommun är en jordbruksbygd och lantbruket är en viktig näring. Inom området passerar många vattendrag som vi genom vattendirektivet nu är ålagda att utföra en mängd åtgärder runtomkring för att förbättra vattenkvalitén. Ingen lantbrukare vill ha läckage från sina jordar ut i vattendrag, eftersom all gödning och växtskydd kostar pengar, och ingen lantbrukare använder därför mer än behovet, snarare tvärtom.

Utveckla jordbruket - inte avveckla

Livsmedelsstrategin från 2017 säger att vi ska öka produktionen i Sverige. Vattendirektivet gör att mark i stället skulle tas ur drift för livsmedelsproduktion, vilket är i helt motsatt riktning till livsmedelsstrategin.

LRF Lidköpings kommungrupp har lagt ner många timmar för att granska de vattendrag som rinner genom Lidköpings kommun i VISS (Vatteninformationsystem Sverige). Vi är starkt kritiska till varför inga undantag gjorts i Sverige, till skillnad från andra länder inom EU. Här sticker Sverige ut som absolut ”bäst i klassen”. Men till vems nytta? Den ambitionsnivå som den svenska vattenmyndigheten gjort är inte rimlig.

Orimlig budget till vattendirektivet

Den totala kostnaden för vattendirektivet för Lidköpings kommun är 912 768 200 kr (på tio punkter delar flera kommuner på kostnaden, så summan blir totalt aningen mindre). För att kunna relatera summan till något så är den i samma storleksordning som den budgeterade nettokostnaden för Lidköping 2021 för vård- och omsorgsnämnden som är 717 262 000 kr, eller den budgeterade nettokostnaden för barn- och skolnämnden som är 808 807 000 kr.

En mängd åtgärder görs redan i dag

Det föreslagna åtgärdsprogrammet tar inte hänsyn till mycket som lantbruket redan gör i dag för att minska läckage, som till exempel vårbearbetning av jordbruksmark och fånggrödor för att hålla marken vintergrön, eller den markkartering som görs regelbundet för att veta statusen på jorden och kunna styra växtnäring rätt. Reducerad jordbearbetning och direktsådd görs på många håll som gör att jorden vänds minimalt och därmed minskar utlakning. Ny smart teknik med styrfiler och GPS för att optimera körning och givor av gödning och växtskydd.

Saker vi inte riktigt kan förstå i åtgärdsprogrammet

Hur mycket av det kväve som läcker ut i vattendragen kommer som nedfall? Provtagningarna är ofta gamla, många gjorda runt 2015, och många av de föreslagna åtgärderna är inte verklighetsförankrade som att till exempel vårplöja marker med hög lerhalt. Eller att använda strukturkalk på lättjordar. Det här är exempel på åtgärder som inte fungerar i praktiken.

Glädjande nyhet från Lidköpings kommun

En glädjande nyhet är att Lidköpings kommun kommer att begära att regeringen låter vattenmyndigheten omarbeta det förslag som myndigheten skickat på remiss. Man vill ha ett bättre utformat förslag, där bland annat kostnadsaspekten och andra frågor som i dag är översiktliga, kommer med tydligare.

Låt sunt bondförnuft få råda

LRF Lidköpings kommungrupp har försökt att utifrån ett lantbruksperspektiv ge bakgrundsfakta om hur vi ser på vattendirektivet och de föreslagna åtgärderna. Det är ett gediget arbete som gjorts, men många saker är inte ens möjliga att genomföra i praktiken. Vi har också belyst några av förslagen som för oss inte verkar helt logiska. Vi anser att man måste se på helheten och inte bara i sitt eget stuprör. Allt hänger ihop. Och man måste också se samhällsnyttan i det hela och fundera på var skattepengar gör mest nytta. Vi gör dagligen allt vi kan för att minska läckage och driva ett hållbart jordbruk. Vi är rädda om naturen, och kommer alltid vara rädda om den. Vi lever av vad naturen ger. LRF Lidköpings kommungrupp har skrivit ett remissvar som skickats till vattenmyndigheten. Nu hoppas vi att sunt bondförnuft får gälla när beslut tas om framtiden för jordbruket.

Camilla Rosman, LRF Lidköpings kommungrupp

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.