Ett kontraproduktivt förslag som riskerar att skada psykiatrin i Lidköping

Debatt
PUBLICERAD:
Personal inom socialpsykiatrin i Lidköping ser många farhågor med den nya organisationen.
Foto: Daniel Strandroth

Ett nytt förslag har lagts fram i sektor social välfärd, som förväntas öka stabiliteten och ekonomin och minska snabba besparingsåtgärder. ”Nya gränser som inte ska upplevas eller få konsekvenser för vare sig medborgare eller brukare” står det i sammanfattningen av förslaget, ”Samorganisation social välfärd” författat av sektorchef Lotta Hjoberg.

Vidare kan man läsa att ”Den formella organiseringen kommer att tonas ner och fokus kommer att ligga på spontanorganisering för att ge stöd på bästa sätt”. Spetskompetens ska kunna konsulteras i andra arbetsprocesser och olika enheter kan forma tillfälliga team vid komplexa problem.

Synpunkter från medarbetare och chefer har påverkat det slutgiltiga valet av organisation. Förslaget upplevs i stort vara väl genomarbetat och sammanslagningen av de båda nämnderna social arbetsmarknad och vård och omsorg till den nya sektorn, social välfärd har förutsättningar att bli en både ekonomiskt och socialt hållbar sektor.

Man har dock valt att bortprioritera en redan utsatt grupp, de som får sitt stöd inom socialpsykiatrin, vilket kommer att innebära enorma konsekvenser för de drabbade. Förslaget kommer troligtvis även få både sociala och ekonomiska följder för kommunen. Socialpsykiatrin som består av boenden, boendestöd och personliga ombud ska enligt det sammanfattande förslaget splittras och ingå i olika områden. Ett av boendena, Lillängen har hamnat i området ”funktionsnedsättning” där även personlig assistans, daglig verksamhet och sysselsättning psykiatri finns med. De andra tre boendena, Karpen, Esplanaden och Vallgatan har hamnat i området ”särskilt boende SoL” tillsammans med äldreboendena i kommunen.

Personligt ombud hamnar i ytterligare ett annat område, likaså boendestödet som förväntas samarbeta med hemvården. I förslaget står det, ”Att organisera särskilt boende inom samma område bedöms möjliggöra mer likvärdigt stöd oavsett var i kommunen den enskilde bor och vilka behov den har”. Vidare står det, ”Det blir en bättre överblick för planering av omflyttningar, specialisering, kompetensutveckling och kvalitetsutveckling”.

Att likställa och klumpa ihop ”särskilt boende” är mycket olyckligt. I dag finns ”särskilt boende” i olika verksamheter som kräver helt olika kompetenser och arbetssätt. Inom socialpsykiatrin finns dessutom ca 70 brukare med behov av stöd som ges i hemmet. Biståndsbeslut ligger till grund för detta specifika och varierade stöd. Stödinsatserna som är återkommande och många gånger av akut karaktär kräver erfaren och välkänd personal som snabbt kan ta till rätt åtgärder, vilket skapar tillit och trygghet. Dessa kontinuerliga insatser utgår från en samlad psykiatri med rätt kompetens.

I dag är socialpsykiatrin i Lidköping en bra och fungerande verksamhet. Boendena och verksamheterna samarbetar mellan varandra, men även med vuxenpsykiatrin och mobila teamet i Lidköping. Samarbetet med Falköping finns inom slutenvård, mellanvård, PSL-team och olika avdelningar som till exempel psykosavdelningen. Socialpsykiatrin är en bas för både kontinuitet, kunskap och samarbete som gör det möjligt att möta våra mest utsatta medborgare.

För patienter med allvarlig störning är kontinuiteten än mer betydelsefull. Insatserna förebygger och förhindrar icke önskvärda och ekonomiskt ohållbara inläggningar. Eftersom socialpsykiatrin i Lidköping haft begränsade resurser har man tvingats arbeta hårt för att hitta ekonomiskt hållbara lösningar. Mindre arbetsgrupper verksamma inom både boendeenhet och boendestöd blev en bra kompromiss som även visade sig vara mycket stimulerande för personalen samt med bibehållen kontinuitet. Förslaget som nu lagts på omorganisation skulle omkullkasta detta arbete.

Det finns nu en stor förvirring hos samtliga inblandade. Det är beklämmande att konstatera att synpunkter, erfarenheter och kunskaper som funnits bland chefer och medarbetare inom socialpsykiatrin inte varit möjliga att förena med de vägledande principerna och har helt enkelt valts bort.

Förslaget innebär alltså ett beslut att splittra verksamheten. Spetskompetens, specialisering och kompetensutveckling ska konsulteras in och tillfälliga team ska bildas för att möta komplexa problem istället för den trygga, kontinuerliga och samordnade verksamheten som finns i dag. Flertalet av de boende med långvariga psykiska funktionsnedsättningar kommer att sammanslås med äldrevård, hemvård och eventuellt personlig assistans där de inte hör hemma.

Vad har vi att vänta i framtiden då fokus kommer att ligga på spontanorganisering och omflyttningar? Det går inte ihop med det stora behov av kontinuitet som i dag genomsyrar den socialpsykiatriska verksamheten. Social välfärd har stora förutsättningar att bli en socialt och ekonomiskt hållbar sektor, men man riskerar istället det motsatta. Psykisk ohälsa ökar i hela samhället, vilket framtvingar en helt ny beredskap. Det framgångsrika och förebyggande arbete som upparbetats under många år i Lidköping riskerar nu att skadas allvarligt. Detta i en tid när psykiatrisk verksamhet istället behöver lyftas och utvecklas för att möta framtida behov.

Vad är ett liv värt? Om kommunen tappar greppet om psykiatrin kan det slå hårt mot både den sociala och ekonomiska tryggheten på sikt. En socialt och ekonomiskt trygg kommun kräver en samlad expertis för de mest utsatta. I dag finns det behovet samlat där det behöver vara, inom socialpsykiatrin.

Personal inom socialpsykiatrin

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.