• idag
    11 aug
    24°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    25°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Styrande politiker har alltid agerat för att asylsökande ska hållas ned

Åsikter
PUBLICERAD:
Maria Källsson, gästkrönikör
Den 23 juli, dagen efter den här tidningen trycks, hålls det sista mötet för den Parlamentariska kommittén som kallats Den migrationspolitiska kommittén i media.

Denna parlamentariska kommitté tillsattes den 14 juni 2019 med uppdrag att utreda och ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén består av riksdagsledamöter från samtliga partier och experter

På Regeringskanslitets hemsida presenteras Kommittén uppdrag så här: ”Kommittén ska ta ställning till utformningen av politiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Migrationspolitiken ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv.”

Brutit samman

Förhandlingarna om migrationspolitiken tycks dock redan ha brutit samman enligt medias rapportering. M anser att S inte har velat minska invandringen tillräckligt. M i sin tur är rimligen stressade av SD:s hårda linje. Och MP har hotat S med regeringskris, att de hoppar av regeringssamarbetet, om inte politiken liberaliseras i förhållande till de tillfälliga regler som gäller just nu.

De senaste veckorna har partiernas positioner blivit tydligare. Retorik ”ordning och reda” ställs mot ”medmänsklighet och humanism” dessa representerar två motstridiga hållningar. Det är grovt tillyxade etiketter men samtidigt relevanta att använda eftersom de fångar in huvuddragen i partiernas retorik. (Borås Tidning 6/7 2020)

I ”ordning och reda”-gruppen med Moderaterna i spetsen upprepas budskapet om behovet av en kraftig minskning av antalet asylsökande och om att visa största stramhet. Det centrala verktyget är ett ”volymmål” som syftar till en minskning med 80 procent från dagens nivå och tar jämförelsen med de övriga nordiska länderna som utgångspunkt.

Socialdemokraterna har nu vågat närma sig det i svensk media så hårt kritiserade volymmålet i flyktingpolitiken, fast för att undkomma sin egen retorik och tidigare kritiska hållning så kallar de det ett ”riktmärke” nu. Intressant nog så använde Olof Palme under 1980-talet termen volymmål i den av socialdemokraterna utformade migrationspolitiken helt bekymmersfritt. Men det var då det.

De partier som mer uttalat representerar ”medmänsklighet och humanism” har visserligen de goda argumenten på sin sida. Rätten till asyl nämner ofta både centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som sina huvudsakliga argument för en mer tillåtande hållning.

Rätt till asyl

Men låt oss titta lite på just de termer som är minerad mark i svensk offentlighet: volymmål och rätten till asyl.

Volym – eller tak/mål/riktmärke. Detta betraktas som kontroversiellt, men styrande politiker har alltid agerat för att mängden asylsökande ska hållas ned. Varför skulle annars den migrationspolitiska överenskommelsen ha gjorts i oktober 2015? Och varför skulle annars den rödgröna regeringen ha dragit i nödbromsen en månad senare? Ett ”mål” är rimligen inget annat än att i förväg säga var gränsen för Sveriges kapacitet ligger, i stället för i efterhand som skedde 2015. (Tobias Wikström Dagens Industri 6/7 2020)

Rätten till att söka asyl. Det finns flera aspekter av detta, men gemensamt är att en man ska ha rätt att få sin ansökan om asyl prövad. Asylrätten är dock i praktiken beroende av att en person lyckas ta sig förbi den svenska gränsen. Under långa tider har Sverige på bred front agerat för att så få som möjligt ska kunna ta sig in i Sverige och kunna använda sig av asylrätten.

Visumkrav, transportörsansvar, stängda ambassader, id-kontroller på Kastrups tågstation – alla sådana åtgärder syftar till att göra asylrätten otillgänglig. Detta är centralt att veta när något parti säger sig ”stå upp för asylrätten”.

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska ta ”vår del” av EU:s asylsökande, ”inte mer”. Det ser inte ut som ett volymmål i absoluta tal, men är naturligtvis ändå det. Sveriges per capita-andel av EU skulle innebära 14 000 asylsökande per år.

Det finns realiteter bortom det politiska spelet av en migrationspolitik. Det påverkar människoliv, sammanhållning, ekonomi, skola, sjukvård, säkerhet, kriminalitet. Det är inte märkligt att migrationen väcker mycket starka känslor.

Debattklimatet

Låt oss hoppas på en bred enighet när kommittén presenterar sina förslag och slutsatser i augusti. Hur detta skall göras möjligt hänger på det svenska debattklimatet och klarsynthet. För lika viktigt som det är att våra politiska företrädare vågar hitta lösningar på dessa svåra frågor – lika viktigt är det att massmedia rapporterar klarsynt. Ingen är betjänt av en skev och rentav förljugen den debatt om asylrätt och volymmål.

Förslag på förhandlingsbordet

Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.

Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.

Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.

Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.

Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.

Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.

Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.

Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.

Möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas.

Skyldighet att bo på en viss plats för dem som ska utvisas.

Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder.

Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren (volymmål).

Källa: Migrationskommittén/Regeringskansliet

Så här jobbar Nya Lidköpings-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.