Hoppa till huvudinnehållet

Snart nytt system för avfallshantering i Essunga: "Ska hålla över tid"

Publicerad:
Reporter Mattias Olsson
Mattias Olsson
mattias.olsson@nlt.se
Tomas Hugosson och Annika Repo Wallman har presenterat olika system på kommunens framtida mat- och restavfallshantering.
Tomas Hugosson och Annika Repo Wallman har presenterat olika system på kommunens framtida mat- och restavfallshantering. Foto: Mattias Olsson

Från och med 2021 ska Essungas invånare separera matavfall från restavfall.

Eftersom Essunga idag tillhör de kommuner som inte separerar mat- och restavfall måste man ta fram en lösning, något man jobbar på i dagsläget.

Essunga kommun är i dagsläget en av ungefär 70 kommuner, där även Grästorp och Vara finns med, som saknar matavfallsinsamling och istället lägger matavfall och restavfall i samma kärl. Idag har de flesta ett 190-liters kärl som töms var fjortonde dag, till en kostnad på 2 070 kronor per hushåll och år.

Men framöver ska alltså ett nytt system införas. Nu ser man över ett antal olika alternativ för att se vilken lösning som passar bäst.

– Ett system är att ha olika färg på påsarna som slängs i kärlet, till exempel gröna och röda, säger samhällsbyggnadschef Annika Repo Wallman som tillsammans med VA-ingenjör Tomas Hugosson presenterade olika lösningar för kommunstyrelsen i slutet på januari.

– Ett annat alternativ är ett kärl med fyra fack, bland annat Alingsås använder sig av det, säger Repo Wallman och fortsätter:

– Sedan finns även det delade kärlet med matavfall på ena sidan, och restavfall på den andra sidan.

Det delade kärlet är det system som i dag används i Lidköping. Det finns också ett fjärde alternativ där man använder sig av två separata kärl med matavfall i ett och restavfall i ett.

– Det är det vanligaste systemet, som de flesta kommuner i Sverige har, med en grön tunna för restavfall och en brun tunna för matavfall, och till den har man särskilda bruna påsar just för matavfall, säger Tomas Hugosson.

Så småningom ska man komma fram till vilket system som passar bäst för Essunga kommun.

– De olika alternativen kostar olika mycket. Vi har tittat på vad andra kommuner har för system, vilken taxa de har, och vad det kostar. På något sätt måste vi hitta en lösning, då är det bra om vi är flera kommuner som samarbetar, för då kan vi hålla nere taxorna, säger Annika Repo Wallman.

Nästan oavsett vilket av de här systemen som väljs så kommer det att bli en höjning av avfallstaxan?

– Ja, det lär det bli, men det beror ju på vilket alternativ man väljer och vilka man kan samarbeta med, säger Annika Repo Wallman.

Alla uträkningar som presenterades för kommunstyrelsen är preliminära, men en billigare lösning skulle kunna ge en taxa på 2 200 kronor om året, medan en dyrare lösning skulle kunna landa på cirka 2 600 kronor per år.

Det alternativ som politikerna så småningom kommer att bestämma sig för blir också det alternativ som kommer att gälla för alla invånare i kommunen.

– Vilket system vi än väljer så ska det hålla över tid, så att vi inte inrättar ett system och så går det några år, och så får vi skaffa ett nytt system. Det ska hålla över tid. Sedan är Essunga kommun för liten för att själv sköta allt, så vi behöver hitta andra att samverka med, säger kommunalrådet Daniel Andersson (M).

Frågan om mat- och restavfallshanteringen kommer att behandlas i både kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen innan beslut tas i kommunfullmäktige.

Om hanteringen av matavfall inte är klar till årsskiftet finns möjlighet att söka dispens hos Naturvårdsverket.

– Vi tänker nog söka dispens så fort det går, för att vara på den säkra sidan. Om vi är flera kommuner som hittar samma lösning så tar det sin tid, säger Repo Wallman.

– Det handlar om att fasa in detta på ett lämpligt sätt som är praktiskt möjligt, och om det sedan sker exakt den första januari 2021 eller på hösten 2021, det återstår att se, säger Tomas Hugosson.

Artikeltaggar

Annika Repo WallmanDaniel AnderssonEssunga kommunNyheter

Så här jobbar NLT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.