Huset Snickaren, eller Krafts hus som många känner det som, har på kort tid genomgått en stor förändring, från ett hotat rivningsobjekt till ett fräscht hem för resande. Den nya ägarinnan, Gunnel Lundmark, har träffat NLT för att berätta historien bakom Snickaren.
1928 stod byggmästare Anders Krafts bostadshus på Storgatan 23 klart. I och kring byggnaden blev det sedan full verksamhet.
I källaren på Snickaren fanns under årens lopp både skomakare, läskedryckstillverkning och ostlager. Så småningom tog sonen Gustav Valfrid Kraft över fastigheten. Precis som sin far var även han byggmästare och han hade omkring tio personer anställda.
Nästa ägare blev Valfrids son Leif Kraft och Leifs mor Märta. Det var Leif som ägde fastigheten när Gunnel Lundmark kom in i bilden.
Flyktingvågen 2015
Vi får hoppa bakåt i tiden, tillbaka till hösten 2015 då många ensamkommande flyktingbarn kom till Sverige. 35 ungdomar, främst från Afghanistan, hamnade i Grästorps kommun och fick bo på olika så kallade HVB-hem (hem för vård eller boende). Ett av dem var Gröna villan.
– Första juli 2017 kom beslutet från regeringen om att kommunerna inte skulle få någon ekonomisk ersättning för att ta hand de ensamkommande som fyllt 18 år. Vi i föreningen Nordsyd (som arbetade ideellt med att hjälpa flyktingarna, red. anm.) hade ett bra möte med Grästorps politiker. Flyktingkillarna som var över 18 befann sig i en hemsk sits. Det var som att de stod på en perrong; skulle de få stanna kvar i tryggheten i Grästorp eller åka med ett tåg till en främmande plats, berättar Gunnel.
Svaret blev efter mycket om och men: stanna. Men i Gröna villan kunde inte alla bo. Gröna villan var dessutom rivningshotad, så det gällde att hitta annat boende också. 16 killar stannade i Gröna villan och några inhystes på Golfmotellet. De fick så småningom flytta in i Gunnels egna hem, Kroken, eftersom golfsäsongen 2018 närmade sig med stormsteg.
"Hör med Leif om du får hyra"
Plötsligt skulle Gröna villan användas till andra ändamål, enligt kommunens budskap. Många av dygnets 24 timmar användes till att försöka
– Jag gick förbi Snickaren en dag och stötte på en annan grästorpare. "Att du inte hör med Leif Kraft om du får hyra" sade han. Det kändes inte så upplyftande.
Snickaren var nämligen då i ett nedgånget skick, men Gunnel gjorde i alla fall ett försök. Huset var ju stort, tre våningar högt.
– Leif Kraft sade nej. Han ville inte hyra ut men han kunde tänka sig att sälja huset.
Nu fick Gunnel ytterligare något att klura på. Köpa ett hus? Eftersom det verkade vara den enda lösningen på bostadsproblemet för de ensamkommande ungdomarna slog hon till och fick köpa det för en billig peng. Hon köpte det privat eftersom den ideella föreningen Nordsyd inte kunde köpa ett hus.
Problemet var att huset var i behov av en totalrenovering. Det var bara att kavla upp ärmarna och ta i. Med hjälp av familjemedlemmar, Grästorps-firmor och ungdomarna som fått flytta in i huset lyckades de sakta, sakta, tapetvåd för tapetvåd, trappsteg för trappsteg, få bort all bråte och skräp som tagit sitt grepp om huset under tidens gång.
Snickaren - ett föredöme
Sedan december 2018 har det bott afghanska killar i huset. I dag bor fyra av dem kvar på andra våningen i Snickaren. Av de 24 flyktingar som blev kvar i Grästorp har tolv fått tag i egen lägenhet. Fyra killar bor kvar på andra våningen i Snickaren. De övriga har fått hjälp att lösa boenden, dels genom före detta godemän, dels genom andra hjälpande händer.
23 december fick Gunnel och Nordsyd en för tidig julklapp och den sista pusselbiten föll på plats, alla ungdomarna hade fått tak över huvudet. De sista killarna flyttade ut från Gröna villan sista december 2019, precis samma dag som hyreskontraktet med kommunen upphörde.
– Visst, det kan bli ett svårlagt pussel igen med nya uppehållstillstånd att förnya, men vi har lärt oss mycket i Nordsyd, vi är nästan experter på att lösa svåra problem. Och det känns tryggt att vi har ett gott samarbete med kommunen.
Då kvarstod bara frågan vad Gunnel skulle göra med sitt bjässehus. Som den driftiga kvinna hon är startade hon tillsammans med sonen Pär och Kria företaget Bo i Grästorp AB. Vips var nederdelen av Snickaren förvandlat till vandrarhem.
– Vårt motto är att det ska vara fräscht men gammalt, förklarar Kria.
Det innebär att det mesta av huset är original. Kornischer finns bevarade, vissa möbler är hemsnickrade, trägolven är framdragna från plastmattor och till och med vissa tapeter finns kvar på väggarna.
I dag skiner Snickaren som en liten skimrande pärla vid Storgatan. Det enda som återstår är tredje våningen, där det inom kort kommer att ha renoverats fram en charmig vindsvåning.
– Kommunen ser Snickaren som en förebild: "Titta, så bra det kan bli. Man kan rädda gamla hus".