Forskarnas svar på åtta klimatfrågor

Mera
PUBLICERAD:
Människans bidrag till den pågående klimatförändringen, i form av bland annat utsläpp, är betydligt större än bidraget från naturliga faktorer, enligt SMHI. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Är den pågående klimatförändringen verkligen ovanlig i jordens historia? Ligger solens strålning bakom den globala uppvärmningen? Och kan man lita på temperaturmätningarna?
Frågetecknen kan vara många när det handlar om klimatet.
Här svarar forskare på åtta frågor om klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

1. Hur skiljer sig den pågående klimatförändringen från tidigare klimatförändringar?

Jordens klimat har förändrats tidigare och varit både varmare och kallare i perioder. Just nu befinner vi oss i en så kallad mellanistid som kallas holocen, som har pågått i drygt 10 000 år, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Det har varit varmare än det är i dag tidigare i jordens historia. Skillnaden med dagens klimatförändringar är att jordens temperatur ökat exceptionellt snabbt under de senaste 100 åren.

-Vi är inne i en varmare period, men det är dessutom varmare än vad det borde ha varit om man bara tittar på de naturliga effekterna och de naturliga drivkrafterna, säger Kjellström.

Långa mätserier som gjorts av regionala och globala data visar att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen, enligt SMHI.

Människans bidrag till den pågående klimatförändringen, i form av bland annat utsläpp och olika sorters markanvändning, är betydligt större än bidraget från naturliga faktorer, enligt SMHI.

-Nu har vi andra drivkrafter som har skruvat upp temperaturen ordentligt. Det är framförallt de ökade halterna av växthusgaser i atmosfären. En del av gaserna finns naturligt, men människan har ökat halterna av dem rätt rejält, säger Erik Kjellström.

Det finns dessutom forskning som visar att nästa istid kan utebli på grund av det senaste decenniets stora koldioxidutsläpp och globala uppvärmning, enligt Kjellström.

2. Har solstrålningen blivit intensivare?

Solaktiviteten är en faktor som påverkar klimatet och aktiviteten varierar. På mycket långa tidsskalor, sedan jorden skapades, har solstrålningen blivit intensivare, enligt Erik Kjellström. Den globala uppvärmningen under de senaste decennierna kan dock inte förklaras av ändringar i solens instrålning, säger Kjellström.

-Om man tittar lite mer i närtid finns det inget som tyder på att solstrålningen under de senaste 100-150 åren skulle ha blivit mycket intensivare eller kraftigare, säger han.

3. Kan man lita på temperaturmätningarna?

Temperaturmätningar – som görs med bland annat väderballonger , satelliter och andra typer av mätmetoder – visar samma trend vad gäller uppvärmningen av temperaturen vid jordytan.

Flera institut gör analyser och tar fram tidsserier över den globala medeltemperaturen, enligt SMHI. Förändringarna i jordens yttemperatur bekräftas bland annat av de temperaturanalyser gjorda av NASA:s Goddard Institute for Space, GISS , brittiska Climate Research Unit CRU och den amerikanska vädermyndigheten NOAA.

Temperaturmätningar från ett stort antal mätstationer från flera olika platser på jorden sammanställs av klimatforskare, enligt Erik Kjellström vid SMHI. Men som med alla typer av mätningar kan både systematiska och slumpmässiga fel förekomma. Det görs ett stort arbete bland klimatforskare med att kvalitetskontrollera mätningarna och minimera de eventuella felen, enligt Erik Kjellström.

-Vi kan definitivt lita på observationerna, men vi tittar inte på dem okritiskt. Vi jobbar med att försöka förstå de eventuella felkällor som finns och försöka ta hänsyn till dem så gott det går, säger han.

4. Är klimatförändringarna gynnsamma för matproduktionen?

På vissa platser i världen kan jordbruket gynnas av ett varmare klimat, främst längre norrut – även om vissa studier pekar på att näringsinnehållet i grödorna då kan minska. På andra platser, framförallt närmare ekvatorn, ser jordbruket i stället ut att drabbas av svåra problem. Globalt väntas de negativa effekterna bli betydligt fler än de positiva, säger Line Gordon, docent och föreståndare vid Stockholm Resilience Center.

-Klimatförändringar ger högre variation av nederbörd. Vi kommer se mer torka, fler översvämningar och mer bränder. Det innebär större risker för matproduktionen.

Enligt forskningen är det generella mönstret att torra områden blir torrare, säger Line Gordon. Hela det globala matsystemet väntas bli mer sårbart , och länder med torrt klimat och hög fattigdom drabbas hårdast. Exempelvis länder i Sahelområdet precis söder om Sahara.

-När de här områdena får större problem med torka och högre variabilitet i nederbörden leder det till sämre skördar och slår mot de mest sårbara människorna i världen.

5. Kan djur och växter anpassa sig till ett varmare klimat?

Djur och växter kan påverkas på tre olika sätt när klimatet förändras: antingen dör arten ut, flyttar på sig eller anpassar sig, förklarar Kristoffer Hylander, professor i växtekologi vid Stockholms universitet.

Med anpassning menas i detta sammanhang genetisk evolutionär anpassning. Djur- och växtarter anpassar sig hela tiden till den miljö och det klimat de lever i. Men den genetiska anpassningen går i regel betydligt långsammare än de klimatförändringar som pågår nu och är därför inget vi kan förlita oss på, säger Hylander. Snarare kommer arter behöva flytta på sig för att överleva, om klimatet förändras i deras nuvarande nischer.

-Djur och växter kommer anpassa sig lite, men det kommer inte att räcka. De största effekterna kommer vara att de, om möjligt, letar sig högre upp på berg eller längre norrut, säger han.

Om arter inte kan förändra sitt utbredningsområde närmare polerna, högre upp på berg eller till svalare platser i landskapet kommer de att få problem.

6. Får Antarktis mer is?

Det korta svaret på frågan är nej.

I såväl Antarktis som i Arktis finns havsis och is som ligger på land i form av glaciärer eller inlandsis. Sedan man i slutet av 1970-talet började följa upp havsisens utbredning har man kunnat se att den varken har ökat eller minskat i utbredning i Antarktis, enligt Michael Tjernström, klimatforskare vid Stockholms universitet. Havsisen i Antarktis genomgår en årscykel och smälter bort nästan helt varje sommar för att bli ungefär lika stor igen varje vinter. Därför kan skillnaderna i omfattning under året vara stora, enligt Tjernström. Såväl den minsta som den största årliga utbredningen kan dock variera ganska mycket från år till år.

Men när det gäller inlandsisen vid Antarktis ser forskarna tecken på att den minskar. Ingen vet exakt hur mycket inlandsis som finns där. Men genom att löpande mäta gravitationen med hjälp av satellit kan man beräkna hur mycket massa inlandsisen vid Antarktis förlorar varje år, säger Tjernström.

-De mätningar som gjorts sedan kanske tio år tillbaka tyder på att Antarktis också börjat förlora inlandsis, att den smälter. Den förlusten är dock mindre än den förlust man ser på motsvarande sätt på Grönland, säger han.

7. Beror extrema väderhändelser på uppvärmningen?

Att direkt koppla en enskild extrem väderhändelse till pågående klimatförändring är inte möjligt. Extrema väderhändelser har alltid funnits och detaljer i vädret beror till stor del på slumpen, enligt Michael Tjernström.

Däremot ökar sannolikheten för att fler extrema väderhändelser ska inträffa i ett varmare klimat, som värmeböljor eller extremt mycket nederbörd och därmed översvämningar, visar klimatmodellerna, enligt SMHI.

Redan nu kan man se att förekomsten av vissa typer av extremväder har blivit vanligare på grund av uppvärmningen, säger Michael Tjernström.

-De extremväder som vi sett har blivit vanligare på grund av uppvärmningen är värmeböljor och torrperioder å ena sidan och kraftig nederbörd och översvämning å andra sidan.

Vissa andra extrema väderhändelser förväntas även ändra karaktär. Tropiska orkaner förväntas exempelvis bli kraftigare och mängden nederbörd i samband med dessa väntas också bli större, enligt Tjernström. Styrkan i stormarna på våra breddgrader väntas däremot inte öka.

8. Kan man lita på IPCC och deras rapporter?

FN:s klimatpanel, IPCC, är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer. IPCC sammanställer och bedömer det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar, dess effekter och möjliga lösningar. Detta presenteras sedan främst i form av de rapporter som klimatpanelen ger ut. Ett stort antal forskare arbetar med att gå igenom, bedöma och sammanställa det aktuella forskningsläget. IPCC ställer varken krav på politiker eller tar fram egna scenarier, enligt Erik Kjellström vid SMHI.

Texterna som skrivits till IPCC:s rapporter granskas sedan av andra forskare. Vem som helst har även rätt att läsa och kommentera texterna. Samtliga kommentarer måste dessutom bemötas av forskarna.

-Det är en otroligt rigorös process och ett otroligt bra sätt att arbeta på helt enkelt. Jag tycker definitivt att man kan lita på IPCC och deras rapporter, säger Erik Kjellström.

Källor som använts i texten utöver forskarna är bland andra SMHI, NASA, NOAA, CRU, CDIAC och IPCC.

Britta Kramsjö/TT

Inlandsisen på Antarktis ser ut att minska, enligt mätningar som gjorts under de senaste tio åren. Arkivbild.
Foto: Tore Meek/TT