Vad ska man med ett landsbygdsmuseum till? Varför är det viktigt att det finns kvar? Dessa frågor och många fler togs upp under Särestad landsbygdsmuseums konferensdag.
I våras kunde man i NLT läsa om att Särestad landsbygdsmuseum fick stöd av Leader för att påbörja projektet Utveckling och digitalisering av museet. Tack vare Leader Nordvästra Skaraborg och EU:s landsbygdsprogram kunde man dessutom i torsdags hålla en konferens till vilken museets mest aktiva medlemmar bjöds in. Syftet var dels att få lyssna till olika föreläsare, dels att hjälpas åt att komma med nya tankar och idéer om museets utveckling.
Bland annat hade Ylva Nilson, förste antikvarie vid Västergötlands museum bjudits in för att tala om landsbygdsmuseets betydelse för trakten och i regionen.
- Samhället har ändrats i hur man ser på landsbygden nu. I dag ses den som något negativt, storstadsbor vet inte vad man ska ha den till, berättade hon.
Enligt Ylva Nilson beror inställningen till landsbygden på bland annat osäkerhet - man förstår sig inte på landet, man vet inte hur det går till i kedjan där mjölken till sist hamnar i kyldisken i snabbköpsaffären - och ovilja. Man ska inte äta kött för det är inte bra för miljön, men är det verkligen bättre att äta tomater som fraktats från Nya Zeeland till Sverige i stället för att äta lammkött från gården intill?
Viktig roll
Det är där det viktiga landsbygdsmuseets roll kommer in. För att förståelsen om hur det går till att få mjölk på bordet, bröd av vetet och korv av grisen lever vidare, är det nödvändigt att bevara berättelserna om hur det var förr.
- Det hjälper inte att banka in fakta. I stället ska man göra det personligt och humoristiskt, med minnen och nostalgi.
Föreläsare nummer två, Maria Comstedt, före detta turistchef i Örebro, berättade om service, värdskap, bemötande och jämställdhet och gav även hon upphov till intressanta diskussioner medlemmarna emellan.