Professorn Arne Jernelöv bor sedan tre år tillbaka i Järpås och i bersån sitter han ofta och läser men böckerna skriver han inomhus. Hittills har det blivit 17 titlar, den… Foto: Sandra Hultman Världens bästa jobb är Arne Jernelövs senaste men inte sista bok. Tidigare har han bland annat skrivit om Änghagens bigård i Järpås och om hur det gått för främmande invas… Foto: Sandra Hultman
Författare. Intresset för natur och miljö har tagit professorn Arne Jernelöv jorden runt. Han har forskat på hälsoskadliga miljökatastrofer och arbetat för både FN, WHO och var under cirka 40 år knuten till IVL Svenska miljöinstitutet..
Om de åren berättar han i den personliga boken, Världens bästa jobb.
17 originalböcker har det hittills blivit för professorn, miljövårdsbiologen och forskaren Arne Jernelöv och i juni kom hans senaste bok, Världens bästa jobb, i vilken han berättar personligt om yrkeslivet på IVL Svenska miljöinstitutet.
Varför är IVL och miljöforskningen så spännande att berätta om att det är värt en hel bok?
– Det finns många aspekter till det, ett av dem är att en del betydande miljöproblem har vi löst kan man säga. Försurningen, exempelvis, är inte något problem i Europa längre och andra saker som det stratosfäriska ozonet är någorlunda under kontroll jämfört med hur det var, säger Arne Jernelöv och fortsätter:
– De ganska stora framstegen som vi har gjort i Europa, Nordamerika och i Japan motsvarar likartade problem som nu finns i många utvecklingsländer i samband med deras industrialisering. Jag tycker att det är värt att peka på att vi har fått dem under kontroll, att de går att kontrollera inom rimliga ekonomiska och andra uppoffringar och att det därför finns möjligheter att ta itu med dem om man vill.
Järpåsbo
Sedan tre år tillbaka bor Arne Jernelöv tillsammans med sin familj i Järpås, samhället han kom till i ungdomsåren och hållit kontakt med sedan dess. Men de egna rötterna finns i Kiruna, därefter Stockholm och han inledde sin yrkesbana på Karolinska institutet och strålningsgenetiska laboratoriet.
I slutet av 1966 började Arne Jernelöv på det som då hette Institutet för vatten- och luftforskning, IVL, som finansierades av staten tillsammans med näringslivet.
– Vi hade på ett helt annat sätt tillträde till industrier och kunde gå dit och titta på processerna, göra olika försök för att se om man kunde ändra dem genom att exempelvis lägga till någon rening eller återanvända vattnet. Den tillgången hade inte myndigheterna till vardags, säger Arne Jernelöv men lägger till att industrierna inte alltid stod med öppna armar.
I boken, som ges ut på Gloria Mundi bokförlag, reflekterar han också om varför vissa typer av problem får mer uppmärksamhet än andra.
– Det är intressant att se hur politiker och allmänheten reagerar på olika typer av forskarrapporter. Ibland uppmärksammas de väldigt mycket och får mer eller mindre relevanta politiska lösningar och konsekvenser. Andra gånger händer just ingenting, säger han.
Intressant liv
När Arne Jernelöv började arbeta på IVL stod naturskydd och vattenvård i fokus, därifrån har han sett miljöforskningen utvecklas från orent avloppsvatten och klorerade insektsmedel till dagens stora ämnen såsom biologisk mångfald och klimatförändringar.
– Sverige var väldigt tidigt ute på miljöområdet. Medvetenhet här var visserligen begränsad men väldigt mycket större än i de flesta andra länder och det gjorde att vi hade lite av ett kunskapsmässigt försprång som gjorde att vi inbjöds vara med och välkomnades i nästan alla samarbeten och situationer. Det gjorde livet intressant för min del, det blev en hel del utländska samarbeten.